Förbjud fattigdom

En fjärdedel av Sveriges kommuner vill förbjuda tiggeri. Det är mest borgliga kommuner men även en del socialdemokratiska som leker med denna tanke. Det antas att regeringen också är inne på sådana idéer för att inte förlora röster till moderaterna och SD. Härförleden skrev en insändarskribent att denne minsann betalar skatt för att slippa se tiggeri. Jag vet inte om detta gäller även andra obehagliga sociala problem. Jag funderar på varför tiggeriet väcker så starka känslor och så stark anstöt? Dessa människor sitter ju mest som tysta och gråa möss utanför någon affär Med sin tiggarbössa och besvärar just ingen förutom genom sin själva uppenbarelse. Förbudsförespråkarna tycker att tiggeri är ett ordningsproblem. Länsstyrelsen prövade detta i Vellingefallet och fann inget skäl för att det är ett problem för ordningen. Så vad är problemet? Kan det vara att det är plågsamt att se att människor har det så eländigt att de måste tigga? Eller handlar det om det får inte visas upp att det finns fattiga människor som man inte har lust att hjälpa som man i bästa fall har dåligt samvete för att man Inte vill dela med sig? En del gör det lätt för sig och påstår på tveksamma grunder att tiggeriet är organiserat och att det handlar om människohandel. Detta har förekommit men vi vet inte i hur stor omfattning. Självklart är tiggeri ingen bra lösning på fattigdom och sociala problem. Utan EUs fria rörlighet hade inte problemet med dessa människors fattigdom blivit synligt för oss. Problemet med tiggeri löser sig nog inte förrän fattigdomen försvunnit i hela EU. Om man inför förbud för tiggeri kan man lika gärna införa en lag som förbjuder fattigdom. Kanske är det så att tiggeriet påminner oss om den stora orättvisa fördelningen av de samhälleliga resurserna?