God jul och gott nytt år

 

Jag önskar alla läsare av bloggen en riktigt god jul och gott nytt år och stort tack för att du tagit dig tid att ta del av mina tankar. Det känns så fint att någon lyssnar på mig

 

Varifrån kommer allt hat mot miljövänner?

                                                                 

Jag deltog nyligen på ett debattforum på facebook och slogs då av så många hatiska inlägg som gjordes mot miljöpartiet och miljövänner i största allmänhet. Ja egentligen är jag inte så störd av människor som uttrycker stark vrede mot något man inte gillar eller har åsikter man inte håller med om – om man har belägg för sina ståndpunkter. Men några belägg för sina ställningstaganden har många inte. Det gäller dock inte alla inlägg. Många människor har en anständig debattstil. De utan belägg skriver ofta kortfattade inlägg där man ofta inte säkert vet annat än att de är uppretade och hatiska mot något. En del av dessa människor, som alltid är män, kallar miljövänner för uttryck som miljömuppar eller miljöparasiter odyl. Vad betyder då det undrar man utan att få svar.

Vid ett annat tillfälle hade en av mina vänner på facebook gjort ett inlägg. Han skrev att han hoppades att Miljöpartiet skulle ramla ur Riksdagen. Inte mer än det och ingen motivering. Jag svarade och undrade vilken miljöpolitik han ville ha. Jag tänkte det lönar sig inte att skjuta budbäraren. Han svarade inte utan jag återkom med min fråga. Då svarade han slutdiskuterat och sedan tog han bort mig som vän på facebook.

Jag och några andra personer i min bostadsrättförening drev frågan om mer växtlighet för att gagna den biologiska mångfalden och blev då mycket märkligt hatiskt angripna. Jag ställde upp till val i styrelsen och då mobiliserade styrelsen stöd för att inte välja mig. Tror ni att jag kände mig mobbad?

Uppenbarligen provocerar miljöfrågorna om skogspolitiken, kärnkraften, bensinpris och vargjakt fram otäckt hat hos en del människor. Och det är nästan alltid män som står för detta hat.

I Riksdagen utspelas mycket hat och elakhet. Sedan Sverigedemokraterna kom in i Riksdagen har tilltalet förgrovats.  Det börjar påminna om hur man letar skit om sina motståndare i USA. I sitt systematiska förtal av Sverige har SD dragit med sig både Moderaterna och Kristdemokraterna. Man skulle kunna citera ett tal av Olof Palme från 1981 där han talade om hatets och illviljans kolportörer. Och just hatet, det skoningslösa föraktet är som jag uppfattar det är kärnan i fascism och nazism. Gång efter gång avslöjas sverigedemokrater för samröre med nazistiska organisationer, rasistiska uttalanden och allvarlig brottslighet tom mord. De ledande företrädarna är smarta nog för att behålla en social polityr något som inte alla i fotfolket förmår. Men hatet och föraktet läcker.

Varför har det blivit så? Det finns nog inget enkelt svar på det. En grundläggande orsak enligt min mening är den nyliberala kapitalismens utveckling som visserligen skapat tillväxt i ekonomin men också skapat klyftor, och en accelererande uppvärmning av jorden och tex genom Eus öppna gränser lett till ökad folkrörlighet som inom vissa skikt i samhället skapat social oro hos människor som samtidigt upplevt försämrad ekonomi, arbetslöshet och ett välfärdssystem i form av sjukkassa och A-kassa mm inte hållit vad man trodde de skulle göra. Det är ganska långt ifrån det jämlika samhälle där vi i gemenskap kan lösa samhällets problem idag  - i synnerhet klimathotet och hotet mot den biologiska mångfalden - som jag drömmer om. Forskningen är ganska tydliga med att jämlika samhällen fungerar bättre.

 

Ett underhållningsinslag mitt i allvaret: Nicke Sjödins dikt Pissmaskin

Har du hört om orterna Svanabyn Hjoggböle, Raggsjö, Graninge, Missanträsk och Hertsånger? Det är små byar eller orter i Västernorrland eller södra lappland. Från dessa orter kom i nämnd ordning författarna Helmer Grundström, PO Enquist, Torgny Lindgren, Albert Viksten, Sara Lidman och Karin Smirnoff. Ja Karin Smirnoff är född i Umeå men bor i Hertsånger. Det är ovanligt gott om författare i det inre av Västernorrland skrev PO Enquist i sin självbiografiska bok Ett annat liv. Det verkar stämma. Och jag har säkert inte fått med alla, ens de flesta.  De här författarna är inte de enda i landet som kom från landsbygden. Från  Småland kom Vilhelm Moberg. Född i Moshultamåla, ett par byar från där jag ofta befinner mig.

 I Ångermanland närmare bestämt i Röån kom Nicke Sjödin. Han som skrev på bygdemål. På en konferens för många år sedan läste Göran Sonesson, som arbetade i skolförvaltningen i Helsingborg och bördig från Strömsund i Jämtland, en dikt av Nicke Sjödin som jag i alla år kom ihåg men inte visste var jag kunde hitta den. Den hette Pissmaskin det kom jag ihåg väl. Sjödin gav ut många böcker och jag visste inte var jag skulle hitta den. Så jag skrev till hans son Jackie Sjödin även han en mästare i att skriva verser. Jag fick svar. Han skickade dikten kopierad. Så här är den. Hoppas ni förstår.

Pissmaskin

Na myttje leksaker

Hadd int’ vi

Men rate

Fanns ä gott om

 

Om man tog na dela

Borti’n gammslåttmaskin,

’n kassäre’n separator,

na rörstompa,

fotogenlampgläsa,

ostkara,

cykelpompa

som hadd gått sånn,

å’n par sellbytter

vä hole ti bott’n

å giller opp

Ä dänn dela

nog fullt i faan,

bann ihop dom

vä strängen

å stöa dom noga

konne ne bli

n prima pissmaskin

om man hadd tur.

Man pisse

ti sellbytta

Högt opp.

Dä rann

utätt slåttmaskinsits’n,

drop ne i sepratorspipern,

skvåla ne i ostkate,

sprute hit i cykelpompen

å genom fotogenlampgläse,

fortsätte genom rörstompa

å vart jussom ’n lit’n

gul’n lok

här i grishon.

 

Bra lang en ti tog ä

å roligt va ä

å si va dä piller å for

å skvitter å rann.

Roligare

än å stå baka knut’n

i alla fall.

 

Å vi hadde

’n del bogg om en

´n del fondänger

å ha slåttmaskinsits överst

om dä skull hitt på komma na jänter

å vella präve

 

Men dom tjuke ihop säg

som vanligt

inni boska dom.