Kulturförvaltningen har en mycket duktig
fotoarkivarie som heter Ronny Ekdahl. Vi har känt varandra sedan vi var
tonåringar. Under en tid för länge sedan hade vi och några kompisar ett
fotolabb på Stattena. Där ägnade vi många dagar åt att framkalla film och
kopiera svartvita foton. Ronny lärde mig egentligen allt jag möjligen kan om
foto. Nu ägnar han sig åt att arbeta med olika fotosamlingar som skänkts till
kulturförvaltningen och muséets samlingar. Häromdagen skickade han mig några
foton från den gamla socialförvaltningen som låg på Södergatan 11, i söderport.
Korten är tagna 1975. Jag jobbade i många år på denna arbetsplats. Först var
jag praktikant hösten 1974. Under hösten 1975 jobbade på den allmänna sektionen
som var för bostadslösa. Från 1977 var jag stadigvarande anställd som
socialassistent. Jag vill minnas att jag satt kvar i huset till 1990 eller 1991
då jag flyttade upp till Guldsmedsgatan och startade Vuxenbasen, en verksamhet
för missbrukare.
På den första bilden kan man se den dåvarande
nämndsekreteraren Gunnar Nyberg stå och hänga på disken i den dåvarande
receptionen, som låg på den tredje våningen på Södergatan 11b. Mannen som
sitter bakom recptionen hette Christer Svinhuvud och var receptionist.
Gunnar Nyberg var för oss unga socialarbetare
ett orakel. Otroligt kunnig i lagstiftningsfrågor och nog en av de mest
snabbtänkta människor som jag har träffat. Sin kunnighet kombinerade han med en
stor portion humor. Berättelserna och anekdoterna var otaliga, vilket jag på
nära håll fick uppleva när jag delade fikabord hösten 1975, alltså samma år som
kortet är taget. Gunnar blev sedermera distriktschef på distrikt E innan han
och hustrun Ingrid Nyberg socialsekreterare och nära kollega till mig, gick i
pension 1990.
Christer Svinhuvud som med ackurates bemannade
receptionen hade enligt vad man hörde
ett förflutet som militär. Han hade stor auktoritet och busarna som besökte
socialförvaltningen höll i han i herrans tukt och förmaning. Men han hade ett
stort hjärta och jag tror att han tyckte att han hade ett roligt jobb. Men
lokalerna var förskräckliga. Receptionen var mycket liten och trång och många
människor kände sig nog trängda i ett hörn när de inte fick komma in till sin
socialsekreterare. Så småningom flyttade
man ned Receptionen till bottenvåningen där nu Fonus huserar. Men då hade en
soffa hunnits kastas över disken ut mot panoramarutan bakom Receptionens disk,
lyckligtvis utan att någon kom till skada.
De andra två bilderna är från
Socialförvaltningens korridorer på den tredje våningen. Detta var den sociala
avdelningen som arbetade med barnavård, nykterhetsvård och socialhjälp. Den ena
bilden visar distrikt B och den andra distrikt D. jag jobbade på distrikt D och
mitt rum låg från 1977 längst ned i korridoren till höger.
Lokalerna var mycket bristfälliga. Möblerna
slitna och alla besöksstolar var försedda med gallon, besökarna kunde ju vara
nedkissade antogs det. Besökarna fick också sitta och vänta i dessa smala och
ringlande korridorer som var målade i en kräkgrön färgnyans. Det var verkligen
en fattigvård. Men även om vi hade ett tufft arbete var stämningen mycket god
och jag minns den här tiden med glädje, inte minst för att jag träffade min fru
här. Jag tror också hade vi hade en mycket god och personlig relation till
många av våra klienter.
Socialförvaltnings reception med Gunnar Nyberg som hänger på disken och Christer Svinhuvud bakom disken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar