tisdag 20 december 2016

En god jul i en orolig tid



Inte på läge har det varit så befogat att önska god jul och gott nytt år som nu. Slag i slag inträffar händelser som skakar om oss, skrämmer oss eller bara gör oss förvirrade. Bara igår inträffade ett förmodat attentat med en skenande lastbil mot en julmarknad i Berlin med många döda, en fasansfull repris på händelserna i Nice på den franska nationaldagen i somras. Och igår blev Rysslands ambassadör mördad i Turkiet. Dessa händelser har dominerat nyhetsflödet igår och idag och då för ett tag skymt de fasansfulla händelserna i Aleppo i Syrien. Men där Syrien inte är det enda landet där kaos råder. I Irak inträffar dagligen hemska attentat, i Libyen råder kaos liksom Jemen. Ryssland är en aktiv part i kriget i Syrien, ett Ryssland som tagit upp kampen om världsherravälde med den försvagade supermakten USA. Men där finns en makt som också vill ha ett ord med i laget, Kina. Analyserna av världsläget uttrycker oro och förvirring, särskilt efter att Donald Trump chockade den bildade vär
lden genom att vinna presidentvalet i USA. I botten finns naturligtvis en ekonomisk konkurrens och tävlan där västs del av världsekonomin försvagats.  Många i världen tycker nog att räkenskapens tid är inne för västerlandet som under så många hundra år dominerat, förtyckt och utsugit resten av världen.
Men alla vi som tror på social rättvisa, demokrati och ett jämlikt och klasslöst samhälle som möjligt måste stå upp för detta så att de mörka krafterna i världen inte tar överhanden. Det är till alla positiva och goda krafter jag vill rikta min julhälsning.

Alla läsare av min blogg önskas en riktigt god jul och ett gott nytt år!



onsdag 7 december 2016

Hur ska samhället hjälpa barn och unga som placeras i familjehem?




I en informationsskrift från SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering nr 3-4 2016, får vi veta av Bo Vinnerljung och Knut Sundell att en projektgrupp på SBU ska undersöka vilka insatser som är bättre än andra när det gäller att hjälpa barn och unga som placerats i familjehem.
Som jag tidigare refererat på denna blogg, bland annat genom att hänvisa till Bosse Vinnerljung, går det inte bra för placerade barn i Sverige. Det är nog så illa att det går sämre för placerade barn än de med samma problem som inte placerats. Det ska bli intressant att ta del av vad man kommer fram till. Social verksamhet måste vara kunskapsbaserade.  Vinnerljung har tidigare med blytunga argument visat att det som saknas för dessa barn är bättre uppföljning av skolresultaten och deras hälsa. Svensk barn och ungdomsvård är ett stort fiasko måste man med sorg konstatera. Det är uppdragsgivaren som bär ansvaret för detta och absolut inte socialarbetarna. Det behövs konkreta insatser som kan lyfta situationen för alla dessa barn som samhället omhändertar.  Resultaten kommer att rapporteras under våren 2017.




tisdag 6 december 2016

Varför mäter inte Pisaundersökningen kunskaper i humaniora?




Idag har det varit en enorm uppmärksamhet kring presentationen av den sk. Pisaundersökningen. Den förra rapporten slog ned som en bomb i skolsverige och visade då på försämrade resultat för de svenska eleverna.

Rapporten idag visade på förbättrade resultat. Jag är ingen skolexpert och skall inte fördjupa mig i någon tolkning men konstaterar att likvärdigheten och segregationen är stora problem i svensk skola. Problem som ökat över tid. Pisarapporten mäter resultat i matematik, läsning och naturvetenskap. Det är säkert så att färdigheter i räkning, läsning och skrivning är grundläggande för eleverna. Men jag noterar att det här inte skett någon mätning i humaniora. Det är möjligt att det sker mätningar även på dessa områden. Men jag tror inte jag är fel ute när jag påstår att matematik och naturvetenskap värderas högre än humaniora. Det som handlar om mjuka värden, historia, samhällsvetenskap, konst och musik anses inte lika viktiga. Inte lika tillväxtskapande kan man anta. Det var kunskap inom humaniora som man tidigare bruka kalla bildning. Jag tror att kunskaper inom humaniora är viktiga för människan som social varelse men också viktig för demokratin i samhället.  Om detta hörde jag inte ett ord i alla dessa inslag i media om Pisaundersökningen. Pisa lutar  tungt på naturvetenskap.