Min kärlek till den vilda naturen i de lappländska fjällen - Berusad på böcker del 35

Det var på den tiden jag brukade skryta om att jag var en strapatsromantiker. Jag och två kompisar Arne och Lennart gjorde en mycket fin fjällvandring i Kebnekaisefjällen 1989. Jag berättar om turen som kan vara ett bra tips på vandringstur.

Med buss från Kiruna anlände vi till Nikkaluokta. Med denna utgångspunkt gick vi mot Kebnekaise fjällstation. Något före fjällstationen som ligger 14 km från Nikkaluokta vände vi kosan upp i Tarfalavagge, en skarpskuren dalgång med branta fjällsidor på ömse sidor om den smala stigen. Vi nådde Tarfala forskningsstation efter en dags vandring och övernattade i STFs stuga. Jag minns att vi var mycket trötta och att den frystorkade maten smakade mycket bra. Dalgången slutar här vid en smaragdgrön jökelsjö.

Nästa dag gick vi över passet in i en dalgång som heter Kuopervagge. Detta är på hög höjd och där uppe växer Isranunkel den kärlväxt som kan växa på högst höjd. Den växer minns jag på ytterst lite jord t.o.m. på stenar. Vi vandrade här sedan längs med det som kallas drakryggen nedanför de högsta topparna och såg människor på sydtoppen av Kebnekaise ca 700 meter upp från en helt lodrätt vägg. Det var klart väder och helt blå himmel. Från Kuopervagge kom vi sedan ut i Tjäktjavagge denna breda och imponerande dalgång där Kungsledan går fram och följde denna sedan tills vi kom till en annan dalgång som heter Singivagge. Här vandrade vi en bit in och satte upp tältet och övernattade den dagen. Nästa dag gjorde vi en toppbestigning av Kebnekaise med lätt packning. Det är nog en av de lättaste vägarna upp på toppen som vi nådde efter ca 7 timmars vandring, en variant på Durlings led. Tyvärr var det inte klart väder den dagen.  Efter några dagar var vi tillbaka till Nikkaluokta. På kvällen blev vi bjudna på varsin kork Cognac av två militärer från Växjö och blev uppvaktade av en trebent rödräv som försökte få tag i mat i vår utrustning. Jag minns att morgonen därpå när vi vaknade i Nikkaluokta var det sol och isande kyla, minus 5 grader och det var bara den 4 september.

Jag hade med mig en kamera, en liten Nikon-kamera och hade tagit en hel film under vandringen. Trodde jag.  När jag kom hem upptäckte jag att filmen inte hade exponerats och jag hade inte ett enda foto från denna fantastiska resa. Jag var djupt förtvivlad. Inte heller mina kamrater hade några bilder. Så det finns inga bilder alls från vandringen. Som plåster på såren fick jag i julklapp det året en bilderbok av min fru Mona Mitt Lappland av Sven Hörnell. Där finns fantastiska bilder från Sarek, Kebnekaise och Torne Träsk.

Många år senare fick jag en annan fin julklapp av vår dotter: Claes Grundstens bok om Dag Hammarskjölds fjällvärld. Dag Hammarskjöld var en livlig fjällvandrare under många år och besökte många platser i Kebnekaisefjällen och Sarek. Dessa foton överträffar Hörnell och gör att jag bara har kunnat läsa denna bok i bitar. Längtan till de fantastiska fjällen i Lappland och varit så smärtsam att jag fått lägga boken ifrån mig. Det som lockar förutom civilisationströtthet är den makalöst vackra naturen där man bara hör ljudet av porlande vatten och vinden och känner sig innesluten i de svarta bergen med vita toppar. Alla civilisationens bekvämligheter saknas och man måste koncentrera sig på livets väsentligheter; att vara mätt, att vara torr och kunna sova.

En kopp kaffe med en liten chokladbit och en kork Whiskey är då en fest man uppskattar mer efter en tung dags vandring än det finaste festbord hemma.    

Vid närmare undersökning av bokhyllan hittade jag ytterligare en bok. Sarek Vandringar i vår sista vildmark av den gamle parkvakten och den enskilde man som på senare år gjort Sarek mest känt Edvin Nilsson. Bildmaterialet är intressant men håller förstås inte Grundstens klass men bild och text tillsammans är en fin berättelse om denna fantastiska plats i vårt land.  Det finns inte kvar mycket av orörd och vild natur i vårt land. Även om vi har mycket mer av natur i Sverige än resten av Europa så är inte mycket natur orörd och opåverkad av människan och många djur och växtarter är hotade av människans utbredning.

Jag kan inte visa några bilder som ger ämnet rättvisa utan nöjer mig med att ta med ett  foto  från Grundstens bok och hänvisar dig i övrigt att vända dig till dessa fantastiska böcker. 

Människor tar för sig på andras kostnad i ett liberalt borgerligt samhälle

Ulf Carlsson har den 21 augusti på min mening i Helsingborgs Dagblad skrivit en bitvis underhållande betraktelse över moralen trafiken och jag skickade in en insändare till tidningen.

Ulf Carlsson naglade fast 30 åriga kvinnor som problem i trafiken  och vän av ordning undrade  vilka belägg han har detta svinhugg. I min värld är det män - särskilt unga män - som genom äventyrligt beteende är problemet i trafiken utsätter många för fara. Det är många som inte borde ha körkort!

Beroende på vilken position man har i trafiken, om man är bilist, cyklist eller gångtrafikant, betraktar man nog problemen. Ett stort Problem är nog att det blir allt fler bilar i trafiken.  Men det är ute på landsvägarna det stora problemet finns. Det är där människor dör ofta orsakat av den stora bristen på respekt för hastighetsbegränsningar, vansinneskörningar och inte minst på att enormt många bilister inte håller avstånden till framförvarande trafikanter.

Man kan se uppträdandet i trafiken som ett konkret exempel på hur vi samarbetar och samspelar i samhället. I ett samhälle som betonar vikten av individens frihet tar människor för sig och struntar i att det blir på andras bekostnad. Det individualistiska samhällsprojektet vi lever i löser upp samhällsandan. Detta är egentligen en politisk kritik mot det borgliga samhället men jag nöjde mig att stanna vid en allmän formulering för att få in insändaren. Jag har en känsla att sedan Sydsvenskan tog över HD har den liberala vinklingen och styrningen av tidningen ökat. Jag har fått de flesta av mina insändare refuserade det senaste året. Det har aldrig hänt tidigare då jag inte kan minnas att inte mina insändare tagits in.   

 Jag avslutade min insändare med detta positiva budskap: I trafiken har vi inga rättigheter bara skyldigheter och det blir bäst om vi visar medkänsla och hänsyn till våra medtrafikanter. Vi kan alla visa lite mer vänlighet i trafiken. När bilister stannar för mig när jag ska gå eller cyklar över en väg så tackar jag alltid genom att vinka. När jag själv stannar med bil så är det inte många som gör som jag. Detta är något man alltid kan börja med i vårt stressade samhälle.

Reflektioner över teman i den kristna etiken och tomrummet efter att Kristendomen tappat i betydelse

Denna text är en essä som ganska fritt försöker reflektera över teman i Kristendomen.

Reflektionerna är inte alls färdiga och jag är mycket mottaglig för tankar och kritik i andra riktningar.  

Jag minns att det var när jag gick i andra klass på Råå södra skola i början av 1960-talet. Jag gick hem från skolan en solig eftermiddag och hade hunnit till Narvagatan som är en tvärgata till Rååvägen. Det var dystra tankar för den lille killen som hade haft svårt att anpassa sig till de krav som skolan ställde på sina lärjungar. Jag hade inte varit skolmogen när jag började i skolan och hade inte alls blivit förberedd för skolan genom att ha varit på någon förskola. Skolan där det var svårt att lära sig läsa, skriva och räkna hade präglats av det kristna budskapet. Varje morgon inleddes med en psalm, oftast du klara sol går åter upp. Det bads sedan vid lunchen och när vi skulle gå hem. Ni vet när alla stolarna är upplagda på bänkarna då bad vi. Herren låte sitt ansikte lysa över dig…

Det visades fina planscher på Kristus och jag fick en mycket positiv bild av honom. Han verkade så god. Men det blev en så stor kontrast när jag kände att jag blev så förtryckt och illa behandlad av min lärare. En lärare som var djupt troende och säkert präglad av den gamla folkskolan. Det var en fläkt av 1800-tal.

Så när jag gick hem där på Narvagatan, när jag nästan var framme vid Rååvägen, bestämde jag mig för att Gud finns inte! Om gud hade funnits varför tillät han då att jag blev så illa behandlad. Detta ställningstagande har väglett mig genom hela mitt liv. Jag tror fortfarande inte på någon gud men jag har försonats med min småskolelärarinna. Hon pressade mig till att lära mig läsa, skriva och räkna och tog fram en revanschlust inom mig som betytt mycket i mitt liv. Numera är jag tacksam mot henne att hon gav upp och lät mig komma undan.

Alltså i de kristnas betraktande är jag nog en hedning och förhärdad gudsförnekare som gick ur statskyrkan redan 1976. Samtidigt har jag av ock till läst texter i Bibeln och numera ligger en bibel på toaletten som jag brukar läsa vid besök där. Det är den gamla bibelöversättningen. Jag tycker att det gamla och ålderstigna sättet att utrycka sig är suggestivt. Många bibelcitat har impregnerat mängder av texter och tankesätt i vår kultur. Man brukar ju också säga att kristendomen är en grund för humanismen som jag är en varm anhängare av. Mitt favoritcitat är från Johannesevangeliet där Jesus talar till en församling som är på väg att stena en äktenskapsbryterska och säger då: ”Den av eder som är utan synd kastar första stenen.” Titta på dig själv först innan du dömer andra.

En av de viktigaste texterna i Kristendomen är Bergspredikan i Matteus-evangeliet. Här finns massor av välkända citat och uttryckssätt. Såsom att se grandet i sin broders öga men inte bjälken i det egna, att vända andra kinden till, allt vad i viljen att människorna skola göra eder det skola i ock göra för dem, sätta ljuset under skäppan, kasta pärlor åt svinen, sök så ska ni finna, gå den smala vägen och försvinn härifrån ni ondskans hantlangare.

Här kommer några citat som jag vill kommentera. Citaten är från den nya bibelöversättningen.

”Saliga är ni när man skymfar och förföljer er och på allt sätt förtalar er för min skull. Gläd er och jubla, er lön blir stor i himlen.”

Vem tjänar på att få sin lön i himmeln och inte i detta liv. Orättvisor orsakade av människor kan fortgå utan att rättvisa utkrävs.

”Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet. Det blev sagt: Den som vill skilja sig från sin hustru skall ge henne ett skilsmässobrev. Men jag säger er: den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapet kan brytas genom henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna bryter hennes äktenskap.”

I Kristendomen begår man en synd redan i tanken inte bara i handling. Jesus syn på äktenskapsbrott har inte något större genomslag i dagens samhälle. Inte många som river ut sitt öga när man råkar känna åtrå till en kvinna. Här tas det för givet att det är mannen som är den aktive. Inte så feministiskt perspektiv av Kristus!

”Ni har hört att det blev sagt: Öga för öga och tand för tand. Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom”.

Här kan man också fråga sig vem som tjänar på att vända andra kinden till. Någon kan komma undan för att ha gjort orätt och begått orättvisor samtidigt är det en klok tanke att inte i alla lägen hämnas. Kanske tar konflikten då aldrig slut.

”Var noga med att inte utföra era fromma gärningar i människornas åsyn, för att de skall lägga märke till er. Annars har ni ingen lön att vänta hos er fader i himlen. När du ger allmosor, låt då inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna för att människorna skall prisa dem. Sannerligen, de har redan fått ut sin lön. Nej, när du ger allmosor, låt då inte vänstra handen veta vad den högra gör. Ge din allmosa i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig.”

Att ge allmosor är något förnedrande. Den som har ger till den som inte har. Mycket i socialvård i historien har haft en förnedrande karaktär. Jag tänker då på min farfar som under militär kommendering blev allvarligt skadad och handikappad för livet utan att få någon ersättning. Och två veckor efter hans bortgång brann huset ned utan att änkan min farmor fick någon hjälp att tala om. 

Kyrkan i vårt land har under historien lierat sig med de besuttna och behandlat fattiga nedlåtande för förnedrande i många fall.

I Hans Vilius och Olle Hägers film om svälten i Norrland 1866-67 citeras ett herdabrev från Biskopen i Härnösand till Tåsjö församling i Jämtland 1867:

”Varifrån har denna nöd kommit? Det är herrans hemsökelse. De fattiga pocka med övermod på försörjning sedan de tanklöst förslösat sommarens rika förtjänst. Föreskrifterna att arbeta för hjälpen har mottagits med knot. Detta är fattigdomens och nödens oförskämdhet. Det är våra synders skull att vi plågade vandra.”

Detta sades av kyrkans man. En oförskämdhet som gör en stum. Han var säkert väl förtrogen med den kristna etiken men likväl detta dömande av de fattiga som blivit svältande då det helt enkelt inte funnits några rika förtjänster från sommaren.  Det hade varit missväxt. Man skulle arbeta och vara tacksam för allmosorna som rika hade skänkt. Det är en sak vad Kristus predikade och det kan man ha synpunkter på men än mer synpunkter på dessa skrymtare och falska profeter till svartrockar som talade i hans namn. Tala om syndare!

”Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.”

”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”

Detta kan man ju tolka som att inte vara så upptagen av det materiella utan följa sitt hjärta och låta etiska tankegångar prägla ditt liv. Den dans kring guldkalven som pågår i ett kapitalistiskt samhälle präglar ju människorna. Inte så Kristus ville ha det.

”Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret.”

Intressant tanke. Det kan ju tolkas om att det gäller att vara öppen och generös mot världen.

”Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga – du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders. Ge inte det som är heligt åt hundarna, och kasta inte era pärlor åt svinen; de trampar på dem och vänder sig om och sliter sönder er.”

Ordet grandet är utbytt mot flisan i nyöversättningen av Bibeln. Här säger Jesus att man inte skall döma och att se sina egna tillkortakommanden först innan man ser andras. Mycket klokt tycker jag. Detta synsätt har genomsyrat mycket i psykoterapi och socialt arbete. Att både betrakta sig själv och andra är grundläggande i ett samtal och i en dialog med den andre. I Johannesevangeliet säger Jesus att den som är utan synd kastar första stenen. Samtidigt såg vi att han själv dömer äktenskapsbrytare mycket hårt inte bara i handling utan också i tanken, så hårt att man bör kasta ut sitt öga. Här stiger Jesus fram som den skrymtare han annars bannar.

”Och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.  Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”

Detta är en altruistisk tankegång som är välgörande för människorna, för alla människor och en viktig tanke i ett humant samhälle.

”Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.”

Alla har väl hört detta att vandra den smala vägen vilket ju måste tolkas som att göra det rätta och inte synda. Sedan kan man nog diskutera hur den smala vägen ser ut. Kan man vandra den smala vägen utan att tro på gud? Inte enligt Jesus.

”Akta er för de falska profeterna, som kommer till er förklädda till får men i sitt inre är rovlystna vargar. På deras frukt skall ni känna igen dem. Plockar man kanske druvor på törnen eller fikon på tistlar”

Ulv i fårakläder är väl ett uttrycksätt omskrivet och hämtat här. Det är förstås en god tanke att inte hyckla.

”Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem är som en klok man som byggde sitt hus på berggrund. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det var byggt på berggrund. Och den som hör dessa mina ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och störtade sig mot hans hus, och det rasade och raset blev stort.”

Bygga på lösan grund är väl ett uttrycksätt som alla har hört och tankegången är så förankrad i vår kultur utan att man tänker på var det kommer ifrån.

Jag tror att förutsättningarna för människans materiella liv har avgörande betydelse för hennes tänkande. Bibeln är för mig en människans skapelse. I vissa avseenden är den en samling av mångtusenårig erfarenhet. Oavsett om man tror på en gud eller inte så måste människan vägledas av principer och riktmärken. För att ett samhälle ska fungera bör principerna delas helst av alla människor. Hur mycket i texten som verkligen kommer från Jesus är oklart. Vad han sägs ha sagt är nedtecknat långt efter hans död. Att han blev korsfäst är väl kanske inte så konstigt. Jo att han blev just korsfäst och avrättad är konstigt med dagens ögon, men inte för hans tid. Att han väckte motstånd är inte så konstigt. Att någon kommer och säger att de är ljuset och guds son skulle väl idag betraktats som avvikande och t.o.m. som uttryck för en psykos. Hur klokt han än talade kanske han var psykotisk och som sådan gav upphov till det som jag vill kalla Jesuslegenden.  

En av de viktigaste böcker jag har läst är den franske filosofen Michel Foucualts bok Vetandets arkeologi. Foucault var idé och lärdomshistoriker och boken handlar om en beskrivning av ett system där diskurserna i text och tanke har genom många processer och skikt en historia som tagit nya gestaltningar genom sin utveckling.

En sådan text som Bergspredikan och många andra texter har haft en mycket stor inverkan på de diskurser som finns idag. Rätt eller fel kan man inte överskatta betydelsen. Men den kristna etiken har hamnat i bakvattnet och föreställningen att det är upp till var och en vad man ska tro på[U1]  har blivit en norm. Kristendomen har inte ersatts av något nytt tankesystem. Det har uppstått ett tomrum – en lukun kanske Foucault skulle kalla det! Detta har lett till tycker jag mig se en normupplösning som gör att den sociala sammanhållningen i samhället krackelerar.

---

 [U1]

Helsingborg den sågkåta kommunen

Jag är upprörd. Mycket upprörd. Kommunen har sågat ned det största och vackraste trädet på Husensjö. Jag går varje dag med hunden Lycka förbi träden vid fotbollsplanen på Husensjö  nära Jönköpingsgatan och har ofta beundrat det stora trädet och skänkt tacksamhet att det har fått stå kvar.  Men  den 8 augusti var gångvägen förbi träden avspärrat av en stor kranbil. Det förstod jag senare att det var trädfällare som på uppdrag av kommunen hade fått i uppdrag att fälla detta stora och magnifika träd, tydligen en poppel, ett av få gamla träd i kommunen.  Jag gick fram till trädfällarna och protesterade men de ”körde ju bara mjölken”. De hänvisade till någon spricka i trädet, men det är svårt att tro. Trädet såg mycket friskt och frodigt ut.

Skadan är ju redan skedd men jag vill på detta vis ändå uttrycka mitt ursinne, min protest och starka sorg över detta nidingsdåd. Det gör att jag tycker att ni förstör vår livsmiljö.  Finns det någon naturkänsla i Helsingborgs kommun? 

Varannan vatten en positiv nykterhetsvård

Igår avslutades Helsingborgsfestivalen. Ett inslag i festivalen är att kommunen kör var annan vattenkampanjen. Så har det varit nu med undantag för förra året ett tiotal år. Var annan vatten bygger på den enkla idén att man delar ut vatten till festivalbesökarna. Tanken är att om man dricker vatten mellan tillfällena man dricker alkohol inte ska bli lika berusade som om man dricker alkohol hela tiden. Projektet började på Gotland som tröttnade på alla berusade människor under sommarmånaderna.

Jag brukar ställa upp som vattenutdelare så ock igår. Under 2 och en halv timme delade jag ut vatten till festivalbesökare i Furutorpsparken i Helsingborg. Det är otroligt roligt. Man får så positivt bemötande och så många leenden från tacksamma människor som törstiga tar emot en mugg vatten.