Tankar i skidspåret

Min favoritsport är längdåkning. Nästa vecka åker jag norrut för att njuta av all den snö som fallit i år.Det kommer därför att vara lite svårt de närmaste veckorna att få ut något inlägg på bloggen. Vad hade jag skrivit då om jag haft möjlighet? Det vet man förstås inte men kanske något om det kommande valet i år. De allmänna valen är ju egentligen enda möjligheten att påverka makten i samhället. Det vill säga den politiska makten. Ekonomisk demokrati finns ju inte och det är ju ekonomisk makt som är den Verkliga makten! Jag vill inte vara en gnällspik men mycket hanteras illa och oskickligt i Helsingborgs kommun. Bristfällig äldreomsorg,en stadsdel otryggaste i landet, tveksamma beslut om kongresscenter och landborgsgarage och mycket annat. Det andliga klimatet i staden är inte trivsamt. kommunen präglas mycket av fasaden och ytan. Kanske hade jag skrivit om den bok jag håller på att läsa om finska inbördeskriget Det var ett krig mellan de röda och vita som slutade med en fasansfull massaker på de röda, en överklass hat mot en underklass. Så vi får se vad det blir skrivit framöver.

Utredning tillsatt om socialtjänsten

Ibland får jag frågan vad jag sysslar med nu när jag är pensionerad. Jag brukar svara att det är inga problem att sysselsätta sig även om arbetsmoralen sänder signalen att jag känner mig onyttig eller framförallt inte är efterfrågad. Den stora fördelen är att inte behöva kliva upp klockan 5.20. Jag är ledarmot i några styrelser och oavlönad mentor för några yrkesverksamma chefer  i socialtjänsten. Men mycket av tiden om dagarna går åt till promenader med hunden. Jag ägnar därutöver en hel del tid till träning och motion. Jag har drabbats av atros i höften och att träna håller smärta och problem borta. Jag åker ofta rullskidor och ibland springer jag fast löpning är inte så bra för höften. Jag köpte en motionscykel och jag cyklar dagligen på den. Detta är faktiskt stor njutning nästan meditativt. Sedan har jag en skivstång och hantlar som jag dagligen tränar med? Jag tror inte jag varit i så god form på många år. Därimellan umgås jag med min fru som ägnar mycket tid vid vävstolen och med släktforskning när hon inte stickar tröjor och strumpor. Vi tar långa fikapauser och diskuterar alla världsproblem och politiska frågor. Jag har också vänner som jag träffar för lunch och en öl på puben.  Vi tar ofta emot besök av barn och barnbarn.
När jag tycker något skriver jag på den här bloggen eller insändare i Helsingborgs Dagblad. Även om jag slutat arbeta i socialtjänsten kan jag faktiskt inte släppa engagemanget för socialtjänsten och i synnerhet för socialt arbete. För mig handlar detta om social rättvisa och att bistå människor i en utsatt livssituation. Jag hade detta engagemang redan när jag gick i gymnasiet och tog del av Gunnar Inghes bok Den ofärdiga välfärden och Gustav Jonssons böcker. Det finns nog de som tycker att man borde släppa detta engagemang när man slutar arbeta och att det skulle hänga ihop med anställningen.   För mig kan man inte arbeta med socialt arbete som ofta innebär att ha stor makt över utsatta människor bara som ett arbete och födkrok. Ytterst handlar det om samhällsengagemang och en idé om ett rättvist och jämlikt samhälle. Och sådant slutar man inte att engagera sig i eller fundera på när man blir pensionär! Men som pensionär känner man sig obehövd även om många tycker att man har rätt att njuta sitt otium. Men att ens värde som människa  tydligt är kopplat till att arbeta och till sin position i arbetslivet blev först så tydligt när jag bestämde mig att sluta som socialchef i Helsingborg. Jag upplevde att jag hade fullt stöd av min chef Palle Lundberg så länge jag var förvaltningschef. När jag slutade med detta och fick ett utredningsuppdrag med forskning och utveckling blev jag ointressant för honom och jag upplevde mig sviken av honom. Jag hade bara ett värde som chef medan min kompetens efter ett helt yrkesliv var inget värt.
Däremot var jag behövd i Klippan som socialchef och fick där avsluta mitt yrkesliv på ett positivt sätt.
Jag har på bloggen tidigare utvecklat hur jag jag ser på socialtjänstens utveckling. Jag menar att det behövs en reform av socialtjänsten som alltjämt är präglad av fattigvårdstänkande där socialarbetarna har begränsad möjlighet att arbeta med socialt arbete eftersom man är tyngda av socialtjänstens uppdrag med alltför mycket administration och myndighetsutövning. Glädjande nog har regeringen tillsatt en utredning av socialtjänsten under ledning av förra statsrådet Margareta Winberg. Utredningen ska göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Man ska lämna förslag till åtgärder som kan bidra till en förutsägbar, likvärdig, jämställd och rättssäker socialtjänst. Man ska lämna förslag bland annat om:
Socialtjänstens struktur och organisation
Tillgången till jämlik, jämställd och likvärdig socialtjänst
Socialtjänst som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och bidrar till hållbarhet samt minskar behovet av individuella insatser
Socialtjänsten samverkan med andra aktörer
Socialtjänstens möjligheter att förenkla handläggningen utan att rättssäkerheten och kvaliteten riskeras.
Detta är en stor utredning med många experter, sakkunniga och sekreterare.
Kritiken mot sammansättningen skulle möjligen vara avsaknaden av experter hämtade från praktisk verksamhet. Det framgår inte heller om några forskare är kopplade till utredningen.

Lite anmärkningsvärt att denna utredning inte fått eko i media. I alla fall har jag inte sett eller hört något. Just nu är det mest lag och ordning i den offentliga debatten. Socialpolitiken är osynlig när man tror att fler poliser och strängare straff löser samhällsproblem

Vill Sverige ha en militärallians med Donald Trump och Erdogan?

Jag har en barometer i mitt sovrum och igår visade den på vackert väder och nu skiner solen från klarblå himmel och termometern visar på 6 minusgrader. Det blev härliga hundpromenader idag. Vi har mycket att vara glada och tacksamma för i vårt land. Men likväl finns det saker som kan irritera och som skulle Kunna vara bättre. Ett sådant område är kriminalpolitiken. Trots att forskningen tydligt säger att strängare straff inte leder till mindre brott bjuder politikerna över varandra i straffskärpningar. Men det är inte kriminalpolitiken jag
tänkte skriva om nu utan om försvarpolitiken där tokigheterna är om möjligt ännu större. Är ett militärt angrepp på Sverige osannolikt eller kan inte uteslutas har våra folkvalda bråkat om. Nuvarande påve har så vitt jag vet inget skägg men annars kunde man bråka om det. Opposionen bjuder över regeringen i militära satsningar. Uppenbarligen måste Sverige rusta upp sitt försvar efter att våra folkvalda efter murens fall och EU-medlemskapet inbillade oss nu skulle det aldrig behövas ett militärt försvar. Hur man kunde vara så naiva och historiskt okunniga att man trodde att Rysslands maktanspråk på omgivningen berodde på att det var en kommunistisk regim i Moskva. Det borde räcka att läsa lite historia för att förstå att det är Rysslands geopolitiska läge som bestämmer deras utrikespolitik. Vå r käre Karl den tolfte, Napoleon Bonaparte och Adolf Hitler kan vara en påminnelse om behovet av buffertstater mellan moderlandet och Europa! Ryssland idag är utan tvekan ett land med en reaktionär och auktoritär regim, en skurkstat skulle man kunna säga. Man har gott sällskap i Ungern och Polen. Den borgliga opposionen som har stort ansvar i avvecklingen av försvaret är inte trovärdiga och pinsamt patetiska i sin nuvarande uppblåsta vurm för försvaret. Man föser en backande regering framför sig. Det är tjuven som ropar ta fast tjuven! Deras lösning på försvarsproblemet är att bli medlem i Nato och få hjälp därifrån vid ett militärt anfall. Skapar en anslutning till en militärallians större säkerhet? Vad som händer om man är ansluten till en militärallians är första världskriget ett fasansfullt exempel på. Det är inte bara så att vi ska få hjälp vid ett militärt anfall vi måste också hjälpa till om andra länder dras in i militära konflikter. Natomedlemen Turkiet för ett krig i Syrien. Dom vill kanske få hjälp av kompisarna i Nato? Gagnar det Sverige att vara ansluten till världens mest våldsanvändande stormakt i historien Förenta staterna, ett land som grundades på ockupation och folkmord på ursprungsbefolkningen och slaveri. Titta bara på dokumentärserien The Vietnam war. Folkmord och övergrepp på en liten nation täcker inte in den förbrytelse USA begick den gången. Maniskt kommunisthat fick amerikanerna att mörda vietcong som man dödar råtter. Man staplade liken av unga vietnamesiska pojkar och flickor på hög och försökte bomba landet tillbaka till stenåldern. Historien har glömt detta och alla förbrytarna har gått fria och USA har ägnat sig åt andra krigsäventyr. Kriget i Irak har skapat kaos i hela regionen. Vill vi i Sverige vara lierade med ett sådant land som är lett av den oförutsägbara Donald Trump? Trump har ju en större kärnvapenkapprustning än "the  Rocketman"?
Att stå utaför militärallianser och att vara neutrala drar oss in i färre konflikter och gagnar bättre att Sverige bevarar sitt nationella oberoende.