En plan behövs för att bekämpa klasskillnader och segreation i Helsingborg

 

Det nya styret i Helsingborg som är en spegel av styret i Riksdagen har presenterat en plan för det kommande samarbetat. Överenskommelsen handlar bland annat om kommunalskatten och ekonomin, inriktning för fler i arbete, klimat, tryggare stad, beivrande av välfärdsbrott, kameraövervakning, inrättande av familjefridscentrum, språkutveckling och energieffektivisering. Säkert inte fel med dessa områden. Det socialpolitiska inslaget är svagt. Jag saknar strategi för att komma till rätta med ett av de grundläggande problemen i Helsingborg – boendesegregation, stora klasskillnader och barnfattigdom. Man vet ju från forskning att jämställda samhällen fungerar bättre. En intervju i Aftonbladet 25.10 med Thomas Piketty belyser detta. Helsingborgs dagblad har vid flera tillfällen i reportage belyst segregationen och under alla år jag var verksam inom kommunen var dessa problem välkända. Problemen har cementerats sedan lång tid men sticker ut i vår stad. Det finns ingen som kan påstå att det är lätt att komma till rätta med problemen och segregation och klasskillnader och detta kan inte bara angripas på kommunal nivå. Men. Jag tycker att det hade varit klädsamt om Helsingborgs stad hade en plan för vad den kan göra åt detta problem, som i stor utsträckning genererar andra sociala problem.  Min fråga: är kommunen beredda att ta fram en sådan plan?

Hur gick det för barn 312?

                                                    

När jag gick i åttonde klass på den gamla Norrehedskolan vilket var 1966-67 hade vi en käck svensklärarinna som hette Kathie Caisander. Hon var blond och hade ganska korta kjolar, vilket var modernt de där åren. Hon hade högläsning av en bok med den svenska titeln Barn 312 av Hans Ulrich Horster. Boken som tidigare gått som följetong i Allers är förstår jag nu en typisk veckotidningsroman. Den handlar om ett spädbarn som under kriget kommer ifrån sin mamma på järnvägsstation. Pappen är en soldat i kriget. Handlingen utspelas i Linz och Innsbruck.

Efter kriget dyker det upp en annons från Röda korset om flickan som mamman får syn på. Hon är nu gift med en annan man än pappan och nu inleds en mycket dramatisk berättelse om kampen om barnet och alla förvecklingar, och dom är många. Detta är inte en bok som jag idag skulle drömma om att läsa. Men. Jag fick i skolan aldrig höra hur berättelsen slutade för att jag bytte klass. Det har jag under alla år av och till tänkt på. Hur slutade historien? Nyfikenheten fick mig att köpa ett begagnat exemplar på Bokbörsen för 29 kr.

Nu har jag läst boken och vet hur det slutade. Mamman Ursula lyckas inte övertala sin man att de ska ta till sig den 9 åriga flickan Martina utan tvärtom blir han patologiskt hatisk till henne. Mycket kort så blir han så hatiskt förstämd att han dör och Ursula kan förena sig med barnets biologiska fader som heter Assim och berättelsen slutar i stor lycka och harmoni. Det är en mycket dålig berättelse med mycket osannolika händelseförlopp och inte minst personskildringar. Men nu är jag nöjd. Nu vet jag hur det slutade.

Efter Tidölagets dokument är det dags att tala om grundläggande värderingar när det gäller synen på människor och natur

Det är dags att tala om grundläggande värderingar.

Tidö-dokumentet, grunden för den nya högerregeringen har ställt frågan om grundläggande värderingar på sin spets. Vilka är mina grundläggande värderingar vad gäller människan och hennes förhållande till naturen och vilka ligger till grund för Tidö dokumentet?

Tidödomumentet utstrålar en aggressiv auktoritär människosyn. Detta är en männens politik som röstat på detta mer än kvinnorna. Man tycker att svenskar är mer värda än människor med utländsk härkomst. Människor med dålig vandel ska kunna förvisas från riket. Människor måste kontrolleras och straffas hårt om man gör fel. Människor, i synnerhet invandrare och fattiga, vill inte göra rätt för sig utan måste kontrolleras, begränsas och tvingas till önskvärt beteende. Trots forskningen säger något annat tror man att hårdare straff leder till minskad brottslighet. Fler människor måste låsas in tycker man och då har man inte sett att detta inte hjälpt i USA. Allvarliga brott måste lagföras förstås! men i grunden är brottslighet och normöverträdelser sociala problem som bara kan lösas med en bra socialpolitik

Jag tror på alla människors lika värde. Det finns bara en mänsklig ras. Jag menar att nationalism som framhåller den egna nationen i grunden är rasism. Vi människor är mer lika än olika oavsett ursprung, hudfärg, etnisk och kulturell bakgrund. Många av våra invandrare har tillfört vårt land mycket, förutom att vara viktig arbetskraft inte minst i vården, har man tillfört vårt land kulturella influenser och en mer utåtriktad livsstil som piggat upp oss ganska tråkiga och reserverade svenskar.

De flesta människor vill väl och gör så gott man kan för sitt och allas bästa. Alla vill arbeta och göra rätt för sig utom några få procent smitare. Man har mer att vinna på att lita på människor än misstro dom. Man måste inte sänka bidrag för att människor ska arbeta och göra rätt för sig.

Människan i förhållande till naturen och jordens resurser är och har varit invasiv och ytterst hotar vår livsstil vår egen överlevnad – inte jordens för den kommer när vi är borta att återhämta sig på några miljoner år. Men natur och biologisk mångfald finns inte på kartan i högerns värld.

 De grundläggande problemen i Sverige och världen är att de ekonomiska klyftorna växt och att miljön, klimatet och naturen hotas. Tre borgerliga partier har möjliggjort att ett nationalsocialistiskt parti får genomföra sin politik. Jag tar mig rätten att tycka att detta är en skam!