Personal i Helsingborgs stad gör uppror!

Den senaste tiden har det inte blivit så många inlägg på min blogg. Anledningen är dels att jag inte haft någon unik synpunkt värd att föra fram. Men främsta anledningen är att jag igen är inkallad till Klippans kommun för att hjälpa socialförvaltningen med stöd till ledningen och hjälpa förvaltningen att komma till rätta med ett nytt stort underskott. Med hjälp av en åtgärdsplan har man kommit till rätta med en hel del problem, inte minst individ och familjeomsorgen. Nu återstår att lösa en del problem inom handikappomsorgen, i korthet benämnd LSS. Uppdraget som rådgivare sträcker sig året ut.  

Flyktingfrågan överskuggar det mesta i samhällsdebatten.  Jag tror på en solidarisk flyktingpolitik. Men vi måste kunna ge flyktingarna ett värdigt liv i Sverige.  Det har varit ett tvärt kast från en ultraliberal politik på det här området som har varit att lägga upp bollen för Sverigedemokraterna till en betydligt mer restriktiv politik. Det behövs som vår statsminister säger ordning och reda i hanteringen.

Många människor har blivit oroliga över invandringen och lockas till stöd för det fascistiska partiet Sverigedemokraterna med sin rasistiska ideologi. Jag tänker är alla dessa snart 20 % av de röstberättigade så obildade, så historielösa, så egoistiska, så osolidariska människor?

Man talar nu om ett Sverige i kris. Att SD får så många anhängare är ett allvarligt kristecken. Eu är försvagat av inre splittring och i botten ligger en ekonomisk kris inom särskilt euroområdet.

I Sverige kan man också peka på en kris för de offentliga institutionerna. Jag som arbetat nästan fyrtio år i socialtjänsten noterar att socialtjänsten är utsatt för stora påfrestningar.  Många poliser funderar på att söka andra jobb på grund av sin stora belastning. Främst akutsjukvården är hårt belastad för att inte tala om Migrationsverket. Jag tror att personal idag är sämre rustade än tidigare eftersom samhällsandan är försvagad och ersatt med en individualistisk ideologi.

I Helsingborg läser man ständigt om nya problem på socialförvaltningen, bortglömda klientärenden, personal som säger upp sig och många vakanta tjänster och en brist på förtroende för ledningen. Det finns en plan rapporterar de ansvariga.  Förbättrad arbetsmiljö, chans till lönelyft och ett nära ledarskap är nog gott och väl men det grundläggande problemet är ledningsfilosofin och bristen på tillit mellan ledning och medarbetare. Nu kan man avfärda min synpunkt  med  att en fd socialchef är en gubbe som sitter på  hyllan och tycker. Det är lätt att tala för sin sjuka moster. Men jag skulle inte sagt detta om jag inte känt att det har gått för långt att många i personalen far illa.  Jag mår själv illa av att många inte har det bra. Jag tror inte man löser problemet förrän man ändrar sin ledningsfilosofi.

Vård och omsorgsförvaltningen verkar också ha stora problem. Jag hörde att nästan alla personer som arbetar i kretsen kring förvaltningschefen Britt-Marie Börjesson slutat. Börjesson som har en fäbless för långa utläggningar som ingen förstår och i förvaltningen en ledarstil med att dela ut order utan någon som helst dialog. Hon liksom Åbinger verkar oförmögna till dialog. Avståndet växer mellan ledning och verksamheten ute på fältet säger en röst jag lyssnat på. Vågar man bli gammal i Helsingborg? Politiken vill också privatisera 4 boenden inom äldreomsorgen. I Helsingborg har det gått fram och tillbaka med privatiseringar. Sådana politiker kan man inte ha förtroende för!

Jag tror att det som händer  är en medveten strategi på Vård och omsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen och ett uttryck för den ledningsfilosofi som stadsdirektören  Palle Lundberg står för. För honom handlar chefskap om styrning som bygger på teknik och struktur. Jag kan nog säga att jag känner Palle ganska väl och kan med viss tyngd säga att han inte begriper vilken verksamhet som pågår där ute på fältet, trots alla löprundor, vinterbad och cykelutflykter till jul. Rådhuset är en värld för sig.  I alla fall har de nog roligt i Rådhuset när dom sätter sprätt på skattepengar till informationsverksamhet, olika tävlingar och event och stöd till driften av skrytbygget Helsingborgs arena. Helsingborgs stad har för mycket pengar. Det märker man när man kommer till Klippan som inte har pengar till en hel del nödvändig verksamhet. Min uppmaning till personalen: Gör uppror! 

Som vanligt blir jag väldigt glad om du som läser det här lämnar synpunkter och kommentarer.