Är mannen ett socialt problem? En reflektion om sexuella trakasserier mot unga kvinnor i Köln och Sverige

Stor uppmärksamhet har händelserna i Köln under nyårsfirandet fått, där unga män med utländsk härkomst utsatt unga kvinnor för sexuella trakasserier och rån. Polisen i Köln har fått kritik för att inte ha agerat till skydd för kvinnorna och polischefen har avgått. Detta har fått politisk sprängverkan under den pågående flyktingkrisen.  Händelsen har också lyft på locket att liknade händelser med unga män som omringat och trakasserat även kvinnor i Kalmar och i Stockholm under en ungdomsfestival i somras. I Stockholm har det också visat sig att polisen mörkat information om dessa händelser, för att inte spela Sverigedemokraterna i händerna. Minister Ygeman har reagerat starkt och en svettig Rikspolischef meddelar att en utredning skall göras.

Det är verkligen illa om man inte kan säga som det är. Det om något spelar Sverigedemokraterna i händerna. Om man inte kan säga som det är vad får vi då för samhällsdebatt? Det blir tydligen känsligt att säga att de här sexuella trakasserierna har utförts av flyktingar och personer med utländsk härkomst.  Men tyvärr och uppenbarligen är detta sanningen.  Problemet är bara att när man börjar göra generella utsagor av det här slaget är man ute i tassemarkerna. Generella utsagor om etniska grupper är grunden för rasistisk argumentation.

Man skulle kunna säga att alla de som gjorde sig skyldig till sexuella trakasserier i Köln var unga män av utländsk härkomst. Vad vi vet nu var det så. Men man skulle inte kunna säga att alla män av utländsk härkomst utför den här typen av handlingar.  Men problemet är att människor lätt generaliserar till alla när problemet sannolikt bara gäller vissa i gruppen.  Jag menar att man måste säga som det är men vara mycket tydlig i att utsagan är specifik inte generell.

Många har känt sig kallade att tycka till i den här frågan. Upprördheten över att kvinnors säkerhet är hotad är stor. Med all rätt. Det är en bit kvar till att verkligen skapa kvinnofrid som redan Birger Jarl stadgade. Någon kontrade dock med att problemet inte gäller män med utländsk härkomst utan gäller alla män. Det är kön inte etnicitet som är problemet. Det blir tydligen mer rätt att generalisera med alla män än med undergruppen män med utländsk härkomst. Men detta blir också tokigt. Inte alla män begår den här typen av handlingar. Möjligen kan man säga att de som begår den här typen av handlingar, och då menar jag att tafsa och gnugga sig mot kvinnor i folkmassor i trängsel, är män. Fast man kan inte vara helt säker. Det kan finnas någon enstaka kvinna som skulle kunna göra det. Min poäng är att generaliseringar om grupper blir ytterst problematiska. Det finns ett behov att göra en mycket tydlig analys av vad som faktiskt har skett. Med stor respekt att alla fakta inte finns på bordet så tänker jag att svenska män gör sig skyldig till misshandel och sexuella kränkningar. När det händer i en traditionell svensk kontext är det vanligtvis, i alla fall i 75%, under inverkan av alkohol. Sverige har av tradition det som man kalla en individkultur medan de flesta länder i världen sannolikt har en gruppkultur.  Många av de flyktingar som kommer hit har växt upp i en gruppkultur. Att agera i grupp för att sexuellt trakassera unga kvinnor förefaller ligga närmare de människor som kommit hit som flyktingar och är av utländsk härkomst, fast man kan inte vetenskaplig säkerhet påstå att så är fallet. Men det förefaller sannolikt eller i alla fall en hypotes. På samma sätt förefaller det mindre sannolikt att människor med svensk härkomst på nykter kaliber skulle utföra den här typen av handlingar. I varje fall inte i grupp utan troligare inom fyra väggar. Det bästa vore om man gjorde en forskningsundersökning av detta.

Man brukar ju påstå att Sverige kommit ganska långt i jämställdhet mellan könen.

Sannolikt länge än länderna i mellanöstern. Vi vet ju att man i Egypten uppmärksammat den stora förekomsten av sexuella trakasserier som kvinnor där utsätts för. Detta uppmärksammades ju för något år sedan genom att en kvinna för en gångs skulle gjorde en anmälan, vilket överraskade ordningsmakten. Det var man inte van vid. Sådant fick vanligtvis passera utan att någon gräns sattes. Det finns där som här föreställningar att män inte kan behärska sin sexualitet.

Jag tror inte de flesta av de unga män av utländsk härkomst som gör sig skyldig till detta är särskilt störda. De är bara dåligt fostrade och har en ålderdomlig kvinnosyn. En kvinnosyn som fanns här tidigare och kanske fortfarande lever kvar i motståndsfickor. Det är i alla fall inte särskilt socialt accepterat att vara en mansgris nuförtiden. Sverige har nog kommit en bra bit på vägen.

Man behöver inte göra det hela till någon större grej än att samhället sätter en väldigt tydlig gräns att den typen av beteende inte är acceptabelt. De unga ”tafsarna och gnuggarna” bör lagföras utan att göra det till ett etniskt angrepp.  Utan som en del av integreringen och socialiseringen och erkänna problemet och att människor har olika förutsättningar.

En annan aspekt på frågan är som jag tidigare nämnde att den här typen av handlingar utförs av män inte kvinnor.  Jämställdhet har ju under de senaste decennierna blivit en politiskt korrekt fråga, medan diskussion av klassamhället inte är det. Avvikande beteende som tex kriminalitet har ju mer att göra med social position och fattigdom än etnisk tillhörighet. Det diskuteras ju hur kvinnor ska få större jämställdhet och det är bra.

Samtidigt tycker  jag att det inte är kvinnorna som är problemet. Det är männen och i synnerhet de unga männen som är problemet, som inte sällan har svårt att anpassa sig i samhället. De är överrepresenterade när det gäller arbetslöshet och kriminalitet. Samtidigt har flickorna bättre skolbetyg och 2/3 av de som går på universitet är kvinnor. Detta kommer att ge många kvinnor en betydligt starkare position i samhället medan det motsatta händer männen. Så det är med männen samhälleliga insatser bör göras. Då är beteendet med sexuella trakasserier i folksamlingar som vi här diskuterat ett problemen. Fotbollshuliganism ett annat. Utbildning och arbete är nog en stor del av lösningen.