Genomlysning av socialtjänsten

Vilka faktorer har betydelse för en organisation som socialtjänsten?

Raster av faktorer som påverkar Socialtjänsten

Socialtjänsten som svarar för att ge bistånd till medborgarna är en organisation med en mångfald av uppgifter och uppdrag och är en mycket komplex konstruktion.

Det här är ett försök till analys vilka faktorer som påverkar i olika grad Socialtjänsten. Det handlar både om yttre och inre förutsättningar. Tillvägagångssättet är att lägga olika faktorer över varandra likt att belysa fotoraster för att få fram samspelet och mångfalden av olika faktorer för att få fram en helhet.

Lagstiftning

Den lagstiftning som styr Socialtjänsten är naturligtvis central faktor i sammanhanget. Först och främst är det ju socialtjänstlagen. Jag vill bara påminna om att det finns en lång historik sedan social lagstiftning tillkom. Socialtjänstlagen är en ramlag från 1982. Inslaget av ramlag har förändrats över åren och många olika regler har ”hängts på” lagtexten och jag vill nu kalla lagen en specialreglerad ramlag.

Politisk inriktning och ekonomiska förutsättningar

Politiskt valda har en väsentlig roll för socialtjänsten. Verksamheten styrs av Socialnämnden vars ledamöter utses av fullmäktige. Politikerna fattar en lång rad viktiga beslut för socialtjänsten. Beslut om att ansöka om tvångsinsatser mot enskilda med stöd av LVU och LVM och mycket annat förtjänar att nämnas. Även om Socialtjänstlagen styr vilken service och vilka skyldigheter kommunerna har, har politiska beslut stor betydelse. Det kräver mycket gott samarbete mellan professionen och de politiskt valda. En chef för Socialförvaltningen sitter löst om denne inte har förtroende hos politikerna.

Personalens delaktighet

Om personalen förstår sitt uppdrag, hur dialogen fungerar i organisationen horisontalt och vertikalt, hur pass personalen känner sig delaktig påverkar i stor utsträckning hur bra socialtjänsten kan arbeta. Det är viktigt att det finns tillit i organisationen.

Andra samhällsinstansers insatser och agerande

I ett modernt samhälle finns många myndigheter och instanser som socialtjänsten måste samarbeta med och vars agerande påverkar förutsättningarna för Socialtjänsten. Bara för att nämna några: Skolan, Sjukvården med olika verksamheter, Polisen, Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten. Om dessa myndigheter samspelar och i vilken grad man har klientperspektivet får stor betydelse för resultatet för de människor som har kontakt med myndigheterna och är i behov av samhällets stöd.

Allmänhetens inställning till socialtjänsten

Frivillighet är ett nyckelord i Socialtjänstlagen. Barnomsorg som ursprungligen var en del av socialtjänsten men som nu en del av utbildningsväsendet och Äldreomsorgen har blivit mycket efterfrågade verksamheter. Det gäller inte Individ och familjeomsorgen som ännu inte lyckats skaka av sig fattigvårdsstämpeln där människor känner skam för att de inte klarar av sina barn, inte klarar sin försörjning eller har missbruksproblem. Bara omkring 10% av den sociala barnavårdens klienter har sökt hjälp själva, resten har kommit till socialtjänsten genom anmälan. Det har ännu inte blivit naturligt att söka hjälp inom socialtjänstens IFO.

Klientproblem –volym och grad av komplexitet

Hur de problem ser ut som socialtjänstens klienter har, har naturligtvis betydelse för hur socialtjänsten skall arbeta och vilken kompetens man måste uppnå. Volymerna av människor man jobbar med har också en väsentlig betydelse. Men desto viktigare är samspelet mellan svårighetsgrad och volym. Med låg svårighetsgrad kan man hantera stora volymen medan det motsatta gäller om svårighetsgraden är hög. Hög svårighetsgrad och låg volym brukar inte heller vara ett så stort problem. Extra illa blir det om både svårighetsgraden och volymen är hög

Ökad befolkning

En yttre faktor, omvärldsfaktor, är förändringar i befolkningssammansättningen och befolkningsökning som får betydelse för Socialtjänstens förutsättningar. Vilken betydelse migrationen har är en intressant fråga.

Ekonomiska styrsystem

Socialtjänsten hämtade en hel del av de system som fanns i privata företag och i näringslivet. Det finns många namn på dessa såsom mål och ramstyrning, balanserad styrning och NMS och många andra. Uppmärksamheten med ekonomisk styrning ökade starkt från 1980-talet. Man kan se detta från olika perspektiv. Dels att ekonomin får för stor betydelse men också att utan god hushållning med skattepengarna så ingen bra verksamhet.

Organisation, arbetssätt, arbetsdelning

Omorganisationerna har under åren duggat tät i socialtjänsten. Pendeln har svängt från centralisering till decentralisering till mer av centralisering i dag. Socialtjänstlagen satte igång ett intensivt reformarbete och utveckling av socialtjänsten vad gäller arbetssätt och metoder. Hur det mänskliga samspelet är i en organisation, vad gäller dialog, förståelse för sin uppgift och delaktighet, har nog större betydelse än den formella organisationsstrukturen.

Lokalisering i förhållande till medborgarna

En Socialförvaltning eller kommundels eller stadsdelsförvaltningar har varit frågan i de större kommunerna. Många har provat decentraliserade lokaliseringsformer men återgått till mer centraliserade. Min erfarenhet är att det har en positiv betydelse för mötet med klienter och brukare att man finns nära i öppna lokalformer.

Ledarskap –typ och skicklighet

Fram på 70-talet var personalen mycket ämbetsmän , även cheferna. Sedan har man också här tagit intryck av näringslivet och tagit efter mycket i hur de där arbetar med ledarskap. Ledarskapsutveckling och chefsutbildningarna har varit mycket förekommande i socialtjänsten.

Kultur och värdegrund – samverkan och konflikter

Den kultur som finns i en organisation har naturligtvis stor betydelse för hur väl organisationen fungerar och löser sin uppgift. Det har ju att göra med vilka resurser verksamheten tilldelas men i hög grad hur organisationens leds. Det är nog snarast en självklarhet att verksamheten fungerar bäst om personalen trivs, känner engagemang och upplever delaktighet i sitt arbete och i sin verksamhet.

Personalbemanning

Det torde vara en självklarhet betydelsen att en verksamhet har en bemanning vad gäller antal och kompetens som stämmer med de uppgifter man har att lösa. Men det är inget mekaniskt samband. Graden av engagemang och motivation hos personalen kan kompensera brister i volym.

Lönesättning

Personal behöver en god ersättning för sitt arbete. Socialarbetare är lågt lönesatta. Arbetsgivaren kan dock skatta sig lycklig att lön inte har varit den viktigaste drivkraften att man valt detta yrke. Men kanske är de tiderna över.

Arbetsmiljö

En god arbetsmiljö är viktig för personal inom socialtjänsten. Det är en rad faktorer som skapar en god arbetsmiljö. Egentligen allt det som jag tidigare har talat om här ovan.

Stödsystem

Med stödsystem menar man olika former av stöd till den personal som möter brukarna. Det handlar om olika administrativa faktorer som skrivhjälp, beställning av material och resor, fordon, telefonservice, IT och datorservice, dokumentationssystem och mycket annat. Sådant stöd har stor betydelse liksom frånvaron av detsamma.

Dokumentationssystem

Med detta menar jag de elektroniska system personalen dokumenterar sitt arbete.

Procapita är ett sådant system där socialsekreterarna i många kommuner dokumenterar utredningar och sina insatser. Om dessa system utgör ett stöd eller belastning råder det delade uppfattningar om.

Forskning och kunskapsbasering

Traditionellt har samhällets sociala insatser styrts av politiska syften som inte har handlat om att hjälpa människor utan mer om makt och kontroll av avvikande beteende. Ännu idag är inte socialtjänsten särskilt kunskapsbaserad och grundad på forskning. Detta är ett gigantiskt utvecklingsområde.

Medias förmedlade bild av socialtjänsten

Allmänhetens bild av socialtjänsten styrs i hög grad av den bild som förmedlas av media. Vanligtvis är det någon form av missförhållande eller misstag som uppmärksammas och utan tvekan är inte hela socialtjänsten med många mycket positiva verksamheter synlig. Av undersökningar vet vi att de som haft kontakt med socialtjänsten är mer positiva än de som inte haft det.

Vart leder detta?

Om man lägger detta raster över socialtjänsten i en specifik kommun tror jag olika mönster framträder både vad gäller förtjänster och brister. Man kan ha detta till att få en tydligare bild av vad vi verkligen är bra på och vad vi behöver förändra och utveckla. Ofta har man angripit sina problem utan att ha gjort en ordentlig analys vad problemet är och tillgripit standardlösningen att omorganisera eller byta chefen. Sedan skall man inte glömma att vad man än gör så är kommunikation och information grundläggande för alla organisationer. Kommunikation är 70% av ledarskapet!

Detta är en reflektion och ingen färdig analys eller program för verksamhetsutveckling.

Lämna gärna synpunkter på mina reflektioner.