Ragnar: Hu idag var det lite småkallt på
morgonkulan. Du som måste gå ut i arla morgonstund med din hund hade det väl
bistert?
Göran: Å nej, inte alls. Man klär sig efter
väderlek och i idag på morgonen var det klart väder med rimfrost på mark och
träd. Jag njuter av morgonpromenaderna.
Ragnar: Ja folk är ju olika. Jag för min del
tillbringar jag gärna morgonen i värmen med en kopp kaffe och läser
morgontidningen.
Göran: Den koppen kaffe tar jag i sällskap med
Mona efter hundrundan. Vi dricker vårt kaffe och har intressanta samtal. Som
pensionär kan man ju ta det lugnt. Jag märker ju äldre man blir att livets
mening är samtalet med människor. Mitt bloggande är egentligen ett samtal
också, reflektioner över saker som rör sig i samhället och i mitt inre.
Ragnar: Men Göran vad är det som annars rör
sig i ditt huvud dessa yttersta dagar på nådens år 2016?
Göran: Jag skulle ju kunna bara njuta av vårt
goda liv med god pension och en fantastisk familj. Men det är svårt att stänga
ute den stora världen. Jag har alltid varit intresserad av vad som händer i samhället.
Jag tror att jag präglades av min fars politiska intresse. Man kunde inte
träffa honom livet igenom utan att det blev samtal om olika politiska frågor
eller samhällsfrågor.
Det finns just nu mycket att fundera på i
världsläget. Katastrofen för människorna i Syrien tränger sig obönhörligen på. Vad
kommer att hända när Donald Trump flyttar in i Vita huset? Flyktingkrisen är
inte över i Europa och jag tar in att det aldrig varit en sådan folkomflyttning
sett över hela världen som det är just nu. Vad betyder det? Klimatfrågan som är
vår tids ödesfråga oroar mig mycket. Hur ska man ställa sig till den liberala
samhällsmodellen och den globaliserade ekonomin. I jämförelse med mycket i världen blir våra
problem i Sverige bagatellartade.
I Sverige tycker jag mig se att mycket i den
offentliga sektorn är i kris. Sjukvård Polis, socialtjänst är några exempel.
Från att försvaret nästan helt monterades ned börjar man nu tala om att det
behövs ett starkare försvar. Precis som under det kalla kriget är det ryssen i
öster som skrämmer. Den sista tiden har jag funderat mycket på innebörden i vad
demokrati är och hur den fungerar i Sverige. Överhuvudtaget funderar jag mycket
över i vilket samhälle vill jag leva. Samtidigt är det så uppenbart så mycket
bättre det är att leva i vårt nordliga hörn av världen.
Ragnar: Hur tänker du kring frågan om den
liberala samhällsmodellen och det globaliserade samhället? Trump och hela den
populistiska rörelsen på högerkanten angriper ju den liberala samhällsmodellen.
Delar du deras kritik?
Göran: Jag grundar min syn på den liberala
modellen och globaliseringen på ett försök till en analys i Karl Marx anda. Jag
väljer att inte säga marxistisk eftersom detta begrepp avlägsnat sig långt från
den vetenskapliga syn som Marx hade och kom att bli synonym med ett sovjetiskt
synsätt och det vill jag ta avstånd från.
Marx analys av kapitalismen tycker jag till
största delen håller alltjämt, framförallt hans vetenskapliga förhållningsätt.
En ren kapitalism utan några begränsningar leder till kriser och sammanbrott.
Utvecklingen efter 1980 har inneburit en allt mer oreglerad ekonomi i västliga kapitalismen.
Detta har skapat både tillväxt och stagnation. Thomas Piketty har visat att skillnaderna
mellan rika och fattiga har ökat enormt. Många har tjänat på utvecklingen men många har
också drabbats svårt av nedläggningar av tung industri i både Europa och USA.
Jobben i tillverkningsindustrin har flyttat till länder med lägst lönekostnader.
De som drabbats av denna utveckling har blivit en stor grupp som ger stöd till
den högerextremistiska och populistiska rörelsen. Som jag ser det bär den
oreglerade kapitalismen fascismen i sitt sköte. Min kritik riktar sig också mot
denna ekonomiska utveckling. Det riskerar att öka konflikterna mellan olika
länder i världen med risk för hotande militära konflikter. Men den nya
spelöppningen med Trump som president i USA med många kompisar världen över är
oroväckande men svårbedömbar. Man kan se framför sig en tävlan om
världsherraväldet mellan tre supermakter; USA, Ryssland och Kina.
Ragnar: Vad är din syn på Ryssland av idag?
Sverige har ju lierat sig med väst i kritiken mot Putins Ryssland och ropen
skalla från höger att Sverige ska gå med i Nato.
Göran: Ryssland är inte något fritt och
demokratiskt land. I mångt och mycket är Ryssland en skurkstat med omfattande
korruption och en allt mer repressiv stat mot oliktänkande. Stark misstanke om
tortyr i deras fängelser. Trots detta har Putin starkt stöd i befolkningen som
är van vid en auktoritär ledare av Tsartyp. Jag anser att Jeltsin bedrog det
ryska folket när han medverkade till att Sovjetunionen upplöstes. Gorbatjov
hade varit en mycket bättre ledare i det skedet. Jeltsin sålde ut statlig
egendom till privata intressen. När detta skedde utnyttjade USA detta för sina
intressen. Man lovade att inte ringa in landet men svek detta och tillät gamla
sovjetrepubliker att gå med i NATO. Med en sådan historia parat med att
Ryssland under Karl XII, Napoleon och Hitler invaderats från väst gör att man
måste ha viss förståelse för att man i dagens Ryssland upplever visst hot från
väst. Detta har dock utvecklats till ren paranoia och makteliten har slagit
mynt av detta. Det allra bästa hade varit att man när Sovjet upplöstes låtit
Ryssland bli medlem i EU. Jag tror nu att även om kritik måste riktas för
annekteringen av Krim så borde man hitta nya vägar till samarbete. Om Sverige
gick med i NATO skulle detta vara en aggressiv handling mot Ryssland och öka
Sveriges risk att dras med i ett krig. Att NATO inte skotades efter att
Warsavapakten upplöstes var ett maktpolitiskt trix av USA för att flytta fram
sina maktpositioner. Sverige gör klokt i att hålla sig neutralt.
Ragnar: Om vi nu ska prata om hur det är i
Sverige. Du påstår att mycket i offentlig sektor är i kris. Vad menar du detta
beror på?
Göran: Tro nu inte att jag är något mirakel
som vet precis vad detta beror på. Jag kan ha mina tankar och göra mina
reflektioner. Jag som är övertygad om att samhällsutvecklingen ytterst är styrd
av de ekonomiska och materiella förhållandena måste luta mig mot att det är
spänningar i världsekonomin men också människornas rovdrift på naturens
resurser som har lett till betydande klimatstörningar på många håll i världen
som driver på utvecklingen. Ökad folkomflyttning leder till social oro och konflikter.
Och då ska vi ju inte tala om de krig som pågår i världen och bara nämna Syrien
och Sudan som otäcka exempel. Ytterst påverkar situationen i världen Sverige.
Den offentliga sektorn har ett mycket tungt uppdrag. PÅ kort sikt blir det en
prövning för skola, socialtjänst, arbetsförmedling och sjukvård att hantera flyktingproblemen.
Men krisen inom sjukvård, socialtjänst och polis tror jag har att göra med
dåligt ledarskap både politiskt och professionellt.
Ragnar: Vad menar du med dåligt ledarskap både
politiskt och professionellt?
Göran: Jag får intrycket så här utifrån men
med erfarenheter av hur det är att driva en förvaltning och en myndighet i
kommuner att först och främst de centrala politikerna inte förstått den
praktiska verkligheten. När det gäller socialtjänsten, i synnerhet barnavården,
gett ett uppdrag som hämtar sin förebild från polisutredningar och
myndighetsutövning. Så snart skandaler inträffat där barn allvarligt farit illa
och tom dödats har man hängt på socialtjänstlagen en massa kontrollfunktioner.
Man har inte förstått vad socialt arbete är för något! Jag blir så störd och så
förbannad. Man har förrått en hel yrkeskår av socialarbetare. Tyvärr en
yrkeskår som är tyst och protesterar bara genom att sluta sina jobb. När det gäller
den här frågan har jag skrivit och fått in två artiklar i HD. Men på senare tid
har alla mina artiklar i detta ämne och en del andra refuserats.
Vad gäller polisen tror jag att man överdrivet
betydelsen av centralstyrning. I synnerhet som den mesta brottsligheten är
lokal och kräver poliser som känner människorna i lokalsamhället. Här är alla
politiker lika ansvariga. Polisomorganisationen togs i politisk enighet. Att
sedan skylla bara på rikspolischefen är mest uttryck för tjuven som ropar ta
fast tjuven.
Naturligtvis behöver alla organisationer
anpassa sig efter läge men jag tycker att det som gått förlorat i dagens
liberala värld är samhällsandan. Det är
marknaden som tagit över.
Ragnar: På vilket sätt visar detta sig i din
hemkommun Helsingborg?
Göran: En del av den kommunala verksamheten
har allvarliga problem i Helsingborgs kommun. Socialförvaltningen har haft
problem en längre tid. En personal som jag talade med för en tid sedan sa att
socialförvaltningen inte är ett sjunkande skepp, det står sedan länge redan på
botten. Jag som lagt ned så mycket av min livstid i arbetet på
socialförvaltningen blir så ledsen när jag möts av människor i verksamheten som
möter mig när jag hälsar på med höga utrop: Här är förfärligt. Andra säger jag
sköter mitt och struntar i helheten. Jag hade hoppats att under min
efterträdares tid verksamheten skulle utvecklas och bli bättre. Socialtjänsten har problem över hela landet.
Många tycker att socialtjänstens bästa tid var på 90-talet.
Situationen i äldreomsorgen i Helsingborg
verkar vara värre än inom IFO. Jag mötte en person som jobbar på ett
äldreboende som nu går över i privat regi som säger att personalen gråter. De
gråter för försämrade arbetsschema som gör att de ibland kan få arbeta i tolv
timmar. De gråter över att kontinuiteten som är så viktig i arbetet med de
äldre går förlorad eftersom personalen måste gå över och arbeta ibland på andra
avdelningar.
Ragnar: Har du några andra belägg för din
ganska allvarliga kritik?
Göran: Den nyligen genomförda
medarbetarenkäten visar genom ett index att det är de tre förvaltningar som
arbetar med socialtjänst som klarar sig sämst. De förvaltningar som arbetar med
materiella ting, fastigheter, miljö och stadsbyggnad klarar sig bäst. Det är
beklämmande att det är den människovårdande verksamheten som kommunen klarar
sämst. Jag drar slutsatsen att detta beror på att de som styr och leder
verksamheten har mer struktur, ordning och reda än hjärta och själ. Det finns i
princip inte en enda politiker och inte heller någon tjänsteman mig veterligt
idag i Helsingborgs Rådhus som har erfarenheter och kunskaper om
socialtjänsten. Ledarskapet är mest upptagen med olika kommunala jämförelser
och prisutdelningar i olika kategorier, som bästa kvalitetskommun etc., som
mått på verksamheten. Ren skyltfönsterpolitik när man istället på djupet borde
utvärdera sin verksamhet med vetenskapliga metoder.
Ragnar: Är du emot att privata entreprenörer
driver verksamheten. Spelar det någon
roll vem som utför arbetet om det blir bra gjort?
Göran: Jag tror att privata entreprenörer kan
behövas på områden där kommunen inte har tillräcklig kompetens att utföra
arbetet. Men i det här fallet har politiken privatiserat för att gynna privata
företag. Det blir på skattebetalarnas bekostnad. Egentligen förskingring!
Ragnar. Gnälla kan man vad gör man åt
situationen?
Göran: Jag tror att det behövs bland annat en
ny socialtjänstreform. Men jag skulle för min del önska en ny politisk ton i
samhället. En politisk ton som i mycket högre utsträckning bygger på samarbete
och solidaritet. En politisk ton som innebär även ekonomisk demokrati som inte
gör oss till slavar under de ekonomiska incitamenten och marknaden.
Ragnar: Är inte detta bara en lömsk
omskrivning för socialism. Är inte detta efter sovjetunionens kollaps ett
omöjligt företag som en gång för alla visat sig omöjligt och som leder till
våld och diktatur? Ekonomisk demokrati är detta inte ett angrepp på den privata
äganderätten? Den fria marknadsekonomin har ju inneburit ett i historien unikt
välstånd för de flesta i samhället. Kom igen Göran lägg de dumma idéerna på
hyllan Det är nästan så jag vill avbryta vårt samtal här och gå hem!
Göran: Även om man blir mycket upprörd och
reagerar kraftigt på andras argument som utspelas i ett samtal är det viktigt
att man inte tar detta personligt utan fullföljer och går till botten med
argumenten i ett samtal. Det är detta som är en dialog. Många har svårt för
det, går i taket eller bara blir tysta, ofta av rädsla för konflikt. Här tror
jag att kärnan finns i demokratin; fullfölja samtalet. Så jag ber dig stanna
kvar och lyssna på mina tankar. De är mina. Och jag har inte svar på allt och
man kan hitta mängder av motargument. Men lyssna och tänk så kanske både du och
jag blir klokare.
Ragnar: Ok jag ska lyssna men kom nu till
saken. Nu genomskådade jag dig allt! Du har här lekt socialarbetare och gått på
det som kallas gå på processen.
Göran: Vi har haft allmän och lika rösträtt i
hundra år och man har gjort halt vid den ekonomiska demokratin. Det är dags att
ta nästa steg i demokratin. År 1928 sa Per Albin Hansson i sitt folkhemstal
följande och jag läser innantill i hans tal:
Det svenska samhället är ännu icke det goda
medborgarhemmet. Här råder visserligen en formell likhet, likheten i politiska
rättigheter, men socialt består ännu klassamhället och ekonomiskt råder
fåtalets diktatur
Det har när det gäller
klassamhället och ekonomiska fåtalets diktatur har det inte hänt särskilt mycket
Ragnar: Du talar om att ta
nästa steg i demokratin. Vad menar du med det?
Göran: Medborgaren har
ingen roll i vårt demokratiska system. Vi är bara väljare. Sedan har vi ingen
roll. Jag skulle gärna se att dialogen mellan politikerna och väljarna ökade. Om
man skall kunna tala om folkvälde i verklig mening så måste människorna inte
bara vara väljare utan få en betydligt mer aktiv roll i samhällsprocessen.
Olika forum borde byggas upp för denna dialog. Som det nu är pågår denna dialog
bara i de politiska partierna och mellan de politiska partierna. Väljarna och
medborgarna är bara åskådare till diskussionerna på parnassen. Detta är inte
acceptabelt! Men kring detta pågår ingen diskussion i samhällsdebatten.
Ragnar: Det du nu talat om handlar om det
stora livet, livet för oss alla, livet i samhället. Men nu vill jag fråga dig
hur du mår i ditt lilla liv?
Göran: Jag har personligen ett bra liv med min
familj. Jag har en bra pension och ekonomin är inget att oroa sig för på
ålderdomen. Men jag slutade ju jobba redan när
jag var 63 år eftersom min fru är äldre och tanken är att vi ska få tid tillsammans. Men jag känner
att jag skulle kunna göra mer nytta, men nu som frivillig oavlönad i olika
sammanhang. Jag är tex mentor för några personer som arbetar i socialtjänsten.
Men det är inte från Helsingborgs stad. Här
känner jag att jag förlorade i värde när
jag inte längre hade positionen som förvaltningschef. Det är ställningen
som ger värde här inte människan och dennes kompetens. Så som pensionär känner
jag mig ganska osedd och värdelös. Jag fick ju ett mindre bra avslut från
Helsingborg. Jag blev utslängd från mitt kontor och hemskickad med lön. Jag är
mycket tacksam mot personaldirektören i Helsingborg som förmedlade ett utlån
till Klippan där jag var tf socialchef knappt ett år och fick mycket
uppskattning. Men framförallt tyckte jag det var roligt att jobba i Klippan. Jag
har så många vänner dock i Helsingborg som jag träffar och som jag får värme
och uppskattning från. Men officiellt från staden blev jag utputad med
armbågen. Allt detta som drabbade mig är nog ett uttryck för den dåliga
stämningen som finns och jag bör nog inte ta det personligt. Men ändå. Jag var
anställd i Helsingborgs stad i 39 år. De käftsmällar jag fick förtjänade jag
inte tycker jag.
Ragnar: Jag vet att du när du jobbade inom
missbruksvården fick en personlig mugg med inskriptionen: en bokälskare lägger
sig aldrig ensam. Vilka böcker eller skrivna alster har inspirerat dig mest?
Göran: Ja jag fick en mugg fick inskriptionen
en bokälskare lägger sig aldrig ensam. Från början läste jag serietidningar i
massor sedan ungdomsböcker av Blyton förstås men också Dumas, de danska
Jan-böckerna, James Bond och Zorroimitationen Coyote och mycket annat. Men mitt
historiska intresse var stort från början och jag kommer ihåg att jag tidigt
läste min fars tjocka bok arbetarrörelsens historia under hundra år med stort
intresse och ett häfte som hette kung Gustav och hans folk. Ett häfte om Gustav
V som bestod av bilder och korta texter av alla åren under den då döde kungens
liv från 1858 till 1950. Jag lärde mig mycket om historia så och framförallt
lärde jag mig allt om familjen Bernadotte. Lite udda för en republikan som mig.
Senare kom jag att läsa mycket facklitteratur särskilt sociologisk och
marxistisk litteratur där Joachim Israels bok om alienation betydde mycket.
Senare har nog Michel Foucault betytt mest. Hans bok Vetandets arkeologi är den
bok jag läst flest gånger - tre gånger!
Om jag skall ranka vilka skönlitterära böcker
som gjort störst intryck på mig måste jag nämna Processen av Kafka, Mörkrets
hjärta av Conrad och Brott och straff av Dostojevskij. Men detta bara ett axplock.
Det finns så oerhört mycket som varit bra och intressant att läsa. Tyvärr läser
jag så sakta så det tar så lång tid att komma igenom en bok.
Ragnar: Du säger att du läst Michel Foucaults
bok Vetandets arkeologi tre gånger. Vad är det som fångat dig så med denna bok?
Göran: Det som fascinerar mig med Foucaults
bok är att han tränger bakom tänkandet och texterna. Hans arkeologiska metod är
att förstå hur tänkandet och föreställningar det som han kallar diskurser vuxit
fram. Det är en mycket svår bok som gör att man varje gång man läser om den
upptäcker nya saker. Den känns så oerhört viktig.
Ragnar: Vad läser du just nu?
Göran: Jag läser en biografi om Hjalmar
Branting av Olle Svenning. Den är en intressant berättelse av vår
nutidshistoria, i synnerhet arbetarrörelsens och framväxten av allmän och lika
rösträtt.
Ragnar: Vad ligger det sedan för böcker och
väntar på dig?
Göran: Ja en massa böcker väntar på läsning.
En biografi om Engels av Tristram Hunt, Revolution av Ryssel Brand, En biografi
om Joe Hill a Göran Greider, Sapiens av Yuval Noah Harari, Skånes historia av
Gunnar Wetterberg och Nina Björns bok om Rosa Luxemburg. Bara fackböcker men
jag kommer att sticka emellan med någon skönlitterär bok.
Ragnar: Då får jag tacka dig för det här
samtalet. Jag tittar in en dag så får samtalet fortsätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar