Vissa
saker minns man bättre från skolan än andra. Från biologiundervisningen i
högstadiet på gamla Norrehedskolan med Adjunkt Rönnberg minns jag särskilt att
jag för första gången stötte på begreppen ekologi, ekosystem, biotop och
fotosyntes. Ett ord som kommer särskilt för mig är förna. Förna är blad och växtdelar
från träden och finns på marken och som bryts ned till mull och näring. Kanske
väcktes där mitt senare intresse för kompostering. Ekologi och ekosystem
handlar ju om det system i naturen som fungerar som en helhet där djur och
växter samspelar. Att detta fungerar på vår jord är en nödvändig förutsättning
för liv.
Den
tyske skogvaktaren Peter Wohlleben har skrivit en intressant bok om skog som
heter Trädens hemliga liv. Boken är mycket en berättelse om skogens ekologi.
Dessa långsamväxande växter i skogen är en del av ett mycket komplicerat
system, där de i skogen ingående träden samspelar med varandra och är inbördes
beroende. Mycket händer under jorden mellan trädens rötter och inte minst
samspelet med svampar och ett oändligt mikroliv med bakterier och
insekter. Olika arter och inte minst
olika enskilda träd har olika förutsättningar att överleva och utvecklas. Inte
minst tillgången på ljus är olika för olika träd.
De
största träden med sina stora lövverk skymmer de mindre träden som utvecklas
långsammare men som får en ny chans när ett stort träd av olika anledningar
försvinner.
Väder
och vind har också stor betydelse, vilket om inte annat blev tydligt för alla
när stormen Gudrun fällde oerhört mycket skog i södra Sverige.
Boken
ger en mycket djup insikt i det komplicerade system som en skog är. Jag undrar
om alla skogsägare och skogshuggare verkligen förstår detta. När en skog
kalhuggs, eller som man väljer att kalla det slutavverkar, så förstörs hela systemet.
Många insekter och mikroorganismer går under. De kan ofta inte förflytta sig
till en ny skog. Träd vill nog växa tillsammans med andra träd. Träd som växer
ensamma är mer utsatta och oskyddade menar Wohlleben. Sådana träd kallar han
för gatubarn.
Den
helt orörda skogen brukar kallas urskog eller gammelskog. Det måste då vara en
skog som aldrig har avverkats. Bara några få procent av den svenska skogen är
urskog. Denna urskog finns till största delen i norra Sverige. Sedan finns det
naturskog som inte avverkats på länge. Men man brukar säga att det aldrig har
vuxit så mycket skog i Sverige som nu. Ja det må vara så men det handlar ju då
om odling av skog, ofta tät granskog, inte så vackert och inte mycket att
vistas i. Slutavverkningar utförs av stora skogsmaskiner och ofta blir marken
svårt sargad av tunga hjul. 60 % av all skog som växte för 50 år sedan är
avverkad. Virkesproduktion har stor
kommersiell betydelse i Sverige.
Peter
Wohlleben är kritisk till hur skogarna vårdas. Han förordar något han kallar
selektiv avverkning. Man avverkar då avverkningsmogna träd och låter resten
stå. Det sägs att det har gjorts en hel del ansträngningar att skydda mer av
Sveriges skog. Men en resa genom det som brukar kallas det mörka Småland är
nedslående. Det är inte så mörkt längre med alla sina kalhyggen.
För
mig är skogen viktig. Inte bara världens regnskogar utan också i Sverige.
Nyligen uppmärksammades betydelsen av Sibiriens barrskogar som utsätts för
stora avverkningar. Skogen har stor
betydelse för jordens klimat inte minst för sin förmåga att ta upp koldioxid.
Wohllebens
bok är trevlig att läsa och den kunskap han förmedlar borde alla som sysslar
med skog ta med sig. Jag är ingen specialist på skogsbruk men försöker lära mig
genom att vara medlem i Greenpeace och Naturskyddsföreningen och dess
skogsnätverk.