Nu var det 1968

Det finns något mytiskt över året 1968. Nu har det förflutit 50 år av mitt liv sedan jag det året började i gymnasiet på Olympiaskolan i Helsingborg. 1968 har fått stå som symbol över en hel tidsepok och det finns en del felaktiga föreställningar hos de som inte var med. Det hände oerhört mycket i världen det året -  inte bara kårhusockopationen, en lite bisarr studentikos händelse som fått för stor uppmärksamhet.
För mig var det sturm und drang att börja på gymnasiet och möta ny kunskap om u-landsproblem, sociala problem genom den ofärdiga välfärden av makarna Inghe , världslitteraturen och Vietnamkriget. Året och hela epoken kommer över mig när jag tittar på dokdaumentärserien på Kunskapskanalen The Vietnam war. Jag minns att tiden präglades av debattlust och en turbulent och feberaktig stämning. Det fanns så mycket engagemang och utvecklingsoptimism men också mycket sorg och död. Över hela världen demonstrerade människor mot kriget i Vietnam. Men 1968 präglades också av morden på Martin Luther King och Robert Kennedy. Jag minns vilken sorg jag kände när Kennedy mördades. Ett hopp om en bättre utveckling i USA grusades för 15 åringen. Det var en sådan absurd känsla att en av de mest spelade låtarna det året var what a vonderful wold av Louis Armstrong. Men det året invaderades Tjekoslovakien av Warsavapakten med Sovjet i spetsen. Nixon vann presidentvalet i USA trots vänstervågen över hela världen med stöd av sin tysta majoritet. vietnamkriget rasade vidare. President Johnson och general Westmoreland hade i slutet av 1967 utlovat att de snart vunnit kriget. Då utbröt den sk. Tetoffensiven från FNL och Nordvietnam. Trots att detta blev ett stort blodbad på FNL soldater blev det en påminnelse om att USA aldrig kunde vinna  kriget.
Hos mig och många andra fanns ett ursinne mot kriget och USA. Jag minns att jag en mörk vinterkväll vandrade genom Stadsparken och mötte min klasskamrat Arne som stod och sålde Vietnambuletinen. Jag läste tidningen från pärm till pärm. Den var fylld av fakta om kriget, Vietnams historia men också om de ekonomiska drivkrafterna bakom amerikanska politiken, USA imperialismen. Dokumentärserien The Vietnamwar med 10 avsnitt är en intressant och omtumlande upplevelse att se. Soldater och anhöriga på båda sidor berättar. Båda sidorna begick övergrepp men utan tvekan mest av USA. Det var ett folkmord och övergrepp på litet fattigt land och dess folk. En FNL soldat sa att USA trodde vi slogs för Marx  men vi slogs för vårt land.
Vietnamkriget blev en ögonöppnare för mig och formade min världsuppfattning och politiska uppfattning om kapitalismens väsen och konsekvenserna av en imperialistisk stormakts politik. Man nästan bombade landet tillbaka till stenåldern som någon förutskickade. Jag har inte haft anledning att ändra min grunduppfattning sedan dess.