Nina Björk har skrivit en mycket intressant
biografi över den tyskpolske socialistiske politikern Rosa Luxemburg. Boken
väver in personliga reflektioner av dagens samhälle. Nina Björk ser egentligen
samma klassamhälle idag som under Rosa Luxemburgs tid. Det grundläggande i ett
kapitalistiskt samhälle är uppdelningen i de som köper arbetskraft och de som
tvingas sälja sin. Trots formell demokrati finns i ett kapitalistiskt samhälle
ingen ekonomisk demokrati.
Nina Björk har lyckas skriva en biografi som
är mycket mer litteratur och poetiskt språk än som brukar skrivas. Den är
folkbildande. Boken lyfter fram för mig nya insikter vad gäller marxismen och
den historiska utvecklingen under Luxemburgs liv och gör att man funderar över
vilken betydelse det har att Rosa Luxemburg var kvinna.
Rosa Luxemburg föddes i Polen och studerade
sedan i Schweiz och hamnade sedan resten av livet i Tyskland där hon kom att
bli en av de tongivande ledarna i Tysklands socialdemokratiska parti. (SPD).
Hon var både en lysande teoretiker som författare till flera böcker och en stor
talare. Människor lyssnade på henne. Hon som kvinna var dock ingen stark företrädare
för kvinnofrågor. Hon angrep kapitalismen och klassamhället.
När man läser boken framstår det första
världskriget som en avgörande händelse eller rättare katastrof. Alla
socialistiska och socialdemokratiska partier höll samman före kriget och trots
Bernsteins kritik av marxismen ganska väl höll sig till en revolutionär
socialism. Före kriget hade den 2:a internationalen ställt sig bakom att
arbetarna i alla länder skulle gå samman och stoppa ett krig. Att partierna i
Tyskland och Frankrike valde att ge stöd till sina respektive länder var ett
fasansfullt svek som Rosa Luxemburg aldrig kom över.
Luxemburg var kritisk till Lenins partiteori
som hon såg som alltför auktoritär. Hon var själv egentligen antiauktoritär och
hyste misstro mot centralisering och uppdelning i ledare och ledda. Hon trodde hängivet på att folket och
arbetarna skulle ta makten inte ett parti. Socialismen kan aldrig inrättas av
en socialistisk regering utan socialismen måste skapas av massorna, av varje
proletär menade hon. Man kan säga att hon
politiskt stod mellan den revolutionäre Lenin och moderata socialdemokratiska
ledare som Branting. Hur det skulle blivit med hennes demokratiska socialism
istället för Lenins kommunism kan man ju undra. Efter hennes död kritiserades Luxemburg
av kommunisterna för att hon var för spontanistisk. Ja hennes revolution
lyckades inte men det gjorde Lenins. Bolsjevikpartiet var oerhört
välorganiserat och utan denna organisation hade man nog inte kunnat gripa
makten i oktober 1917.
De socialdemokratiska partiernas svek att
stödja kriget ledde till splittringen av arbetarrörelsen. Lenin började kalla
sig kommunist och revolutionärer bröt sig ur de socialdemokratiska partierna
och så småningom bildas kommunistiska partier införda under den sovjetkommunistiska
fållan i Komintern. Luxemburg var med att bilda det kommunistiska partiet i
Tyskland (KPD) Inledningsvis bildade hon och likasinnade det som har kallats
spartakiströrelsen.
Det som mest brukar uppmärksammas kring Rosa
Luxemburg är hur hennes död blev.
Hon och Karl Liebknecht blev mördade i januari
1919. Ansvarig för hennes död var delar av armén som kallades frikårer som var
lojala med den socialdemokratiske Rikskanslern Friedrich Ebert som lierat sig
med lojala generaler. När Tyskland hade
förlorat kriget utbröt anarki och uppror på många håll. Arbetarklassen reste
sig spontant på många håll så också i Berlin. Det som brukar kallas
spartakistupproret var egentligen en spontan resning. Egentligen inte alls
styrt av Spartakisterna menar Nina Björk. Men den socialdemokratiske kanslern
och armén såg det som ett allvarligt hot. Exakt vem som hade ansvaret för
morden är oklart. Några blev dömda i efterhand. Så sent som i början av
60-talet försvarades morden av förbundsrepubliken Västtyskland. Att regeringen
1918 hade stöd av delar av armen fick avgörande betydelse för att
spartakistupproret slogs ned. Luxemburg begravdes i Berlin men hennes kropp
finns inte kvar i någon grav, det såg Nazisterna till. Hon hyllas årligen genom
en manifestation i Berlin.
Slutligen vilken betydelse hade det att Rosa
Luxemburg var kvinna. Man får akta sig för att ha generella synpunkter på män
och kvinnor. Men det finns en berättelse om henne när hon satt i fängelse och reagerade
på hur man plågade bufflar som användes som dragdjur. Hon noterade naturens
ljud och ljus med fågelsång från sina fängelseceller. Den känslighet som hon
gav prov på stöter man inte på hos några manliga kolleger från den här tiden. Vad
jag vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar