torsdag 26 december 2019

Jonas Thorell en okunnig och förvirrad anhängare av Sverigedemokraterna




Nu när vi är på väg in i ett nytt decennium kan man fundera över hur läget är i vårt land och hela vår värld. Den direkta anledningen till att jag satte mig att skriva det här var en debattartikel i Expressens nätupplaga av någon som kallar sig kulturarbetare som heter Jonas Thorell. Han deklarerar att han röstar på Sverigedemokraterna. Han gör detta i protest mot att de ekonomiska klasskillnaderna i samhället blivit som han säger mer än markanta. Han berättar om sitt ursprung i vänster och att han hade Olof Palme som förebild. Socialdemokratin nu menar han står inte för de visioner som Palme hade och hans SD-röst är också en protest mot socialdemokratin. Maktkoncentration och socialism har spelat ut sin roll och han finner det inte konstruktivt att bygga ut den administrativa delen av offentliga sektorn. Visserligen finner han det oroväckande att SD ser moderaterna som sin närmaste samarbetspartner, partiet som i alla tider mest brytt sig om de rika säger han.
Jag för min del suckar när jag läser Thorells artikel och finner den djupt okunnig och framförallt förvirrad. Den svenska arbetarrörelsen var den som byggde upp välfärden i vårt land. Det är utan tvekan sant att klyfterna mellan rika och fattiga i Sverige och i hela världen ökat de senaste 30 åren. Detta borde man protestera mot och det har jag i denna blogg - som bygger på kamp för social rättvisa – gjort flera gånger. Men att som Thorell se SDs politik som en lösning på detta problem är häpnadsväckande. Att som SD liera sig med Moderaterna är inte så konstigt eftersom man är ett – inte konservativt parti – utan ett reaktionärt högerparti som drömmer sig bakåt till en svunnen tid. Men det är utan tvekan ett problem att klyfterna vuxit och att S inte kunnat förhindra detta. I min förståelse beror detta på att klasskillnaderna uppstår i en kapitalistisk marknadsekonomi, en marknadsekonomi som kraftigt avregleras under de senaste fyrtio åren inte minst sedan Sverige gick med i EU. EU vars grundläggande uppgift är att gynna handeln med varor och tjänster genom öppna gränser. Detta har lett till ökad aktivitet i ekonomin, berikat en del oerhört men också lett till att medelklassen fått ökat välstånd och samtidigt skapat betydande fattigdom i vissa grupper. Man kan inte säga att de f.d. kommunistländerna i östra Europa varit vinnare i denna process. En rumän sa att de hade det bättre under kommunisttiden. Då hade vi pengar men inga varor, nu har vi inga pengar men mycket varor. Den avreglerade ekonomin har som jag ser det skapat skillnader mellan inte bara rika och fattiga individer och grupper utan också mellan länder och inom länderna skapat skillnader mellan stad och land. Högerpopulismen är en protest mot dessa skillnader men inte lösningen. Men över alla dessa problem står klimathotet. Där den kapitalistiska marknadsekonomin är orsaken till problemet. Problemet med detta ekonomiska system är att det lever sitt eget liv och är inte människostyrt. Politikerna har lämnat över mycket makt till marknaden. Om vi inte ser till att ekonomin blir styrt av människornas behov löser vi verken klimatproblemet eller de stora klyfterna mellan rika och fattiga. Tills vi har nått dithän att de stora kapitalen blir folkägda borde man akut för att lösa klimatproblemet ta en betydande skatt på de stora kapitalbildningarna för att skapa en fond som kan användas för att lösa klimatkrisen.
Jag vill önska alla läsare av denna blogg ett riktigt gott nytt år!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar