Decentralisera socialtjänsten och låt socialarbetarna flytta ut till sina klienter

Efter att ha arbetat nästan 40 år i socialtjänsten känns det lite tomt att inte längre arbeta och ta ansvar för socialtjänstens utveckling. Att ha ett bra socialt arbete för svaga och utsatta människor är och har varit viktigt för mig enda sedan jag i gymnasiet stötte på Gustav Jonsson och makarna Inges böcker.

Under min tid har det varit upp och nedgångar för socialvården/socialtjänsten. Slutet av 60- talet och 70-talet var ganska krisartade i alla fall för socialvården i Helsingborg. Det tog sig  i slutet av 80-talet och 90-tal och de första tio åren av det nya milleniet blev goda år, med mycket utveckling och faktiskt ganska goda resurser.

En stor del i den goda utvecklingen var decentralisering och utflyttning till stadsdelarna. Att åter centralisera socialtjänsten vad gäller socialförvaltningen blev början på en nedgång. Den decentraliserade verksamheten ledde till mycket utveckling och utflyttningen innebar en större närhet till klienterna.

I dag står kommunen för mycket mer av toppstyrning och centralisering och detta lägger lock på lokalt initiativ och personalens delaktighet. Chefer tycks tro att de måste styra för något skall hända. Ja en del händer då men knappast något som blir till det bättre. Först när man som chef samlar upp goda idéer och ger stöd blir det en bra utveckling av verksamheten tror jag. Att det sedan är viktigt att bygga på forskning och kunskap borde vara en självklarhet som inte alltid är så självklart

Nu tror jag att den centraliserade verksamheten har för denna gång nått vägs ende och det är dags för individ och familjeomsorgen att decentraliseras och på nytt flytta ut till bostadsområdena för att komma närmare sina klienter. Det är en dödbakad ide att tro att ett socialpalats som Bredgatan kan fungera.  

Jag skulle önska att man på nytt flyttade ut enheter med socialarbetare och boende och olika hemmaplanslösningar. Detta gäller både barnavården som missbruksvården. Detta bör kompletteras med enheter som sysslar med tunga utredningar och viss myndighetsutövning. Inte minst är det en bra lösning för hemlösa missbrukare att komma till sådana enheter i stället för härbärgen som man nu diskuterar för och nackdelar med.  Forskarna är mycket tydliga att härbärge inte är bra medan bostad först är en bra lösning. Med lokala basenheter kan man fånga upp människor tidigare och slussa vidare till egen lägenhet, vård eller träningslägenhet det visade våra erfarenheter med Vuxenbasen som jag var med att bygga upp i början av 90-talet.

Det är intressant att se att det hände allra mest positivt i vuxenomsorgen när vi hade minimal styrning uppifrån under den mandatperiod när kommunen hade en beställare och utförareorganisation.