Lotta Hördin i HD 2 augusti diskuterar frågan
om vad som håller oss samman i samhället. Hon gjorde det utifrån en artikel i
DN kultur av America Vera Zavala som saknar det förlovade landet hon kom till på
70-talet.
Onekligen har kittet som håller samman samhället
försvagats av den allt mer avreglerade kapitalistiska ekonomin och den liberala
politiken sedan 1980-talet i allmänhet och efter regeringen Reinfeldts åtta år
vid makten. Samhället har
individualiserats. Man säger att man sluter upp kring den svenska samhällsmodellen.
Men i verkligheten har klasskillnaderna ökat och borgligheten använder den
skattefinansierade verksamheten inom vård, skola och omsorg för att gynna
privata företagare bakom falska rop om valfrihet. Det finns idag en kris både
inom sjukvården och socialtjänsten som ytterst handlar om detta.
Naturligtvis hade vi inget paradis på 70-talet
men det som borgligheten uppfattade som socialism, nämligen det som är gemensamt
i samhället har försvagats.
Roten till det som är känsla för det
gemensamma och samverkan eller konsensusmodell uppstod inte på 70-talet utan
hade dels sin grund i socialdemokratins arbete att förverkliga det som jag
menar var folkhemsvisionen, formulerad i ett kort tal i Riksdagen 1928 av Per Albin
Hansson[g1] . Men det hade djupare
rötter än så. Om man läser hur de gamla socknarna fungerade så var det, i alla
fall på landsbygden, en väl utvecklad form av samverkan mellan fria bönder. Naturligtvis
skall jag inte försköna den tidens fattigsamhälle där klasskillnaderna var
stora mellan storgodsägare och småbönder och backstugusittare och lantarbetare.
I städerna mellan kapitalägare och arbetare. Men det fanns på sina håll en väl
utvecklad känsla för samarbete och för det gemensamma. I det liberala samhälle
vi håller på att få - eller redan har - är denna känsla uppluckrad och kan
komma att leda till större sociala skillnader och konflikter. Det finns en
sedan tidigare formulerad sanning utifrån erfarenheterna bakom fascisternas och
nazisternas maktövertagande i Italien och Tyskland att liberalismen har
fascismen i sitt sköte. En kapitalism utan starka regleringar som medför kriser
och kaos och leder till att auktoritära lösningar lanseras.
Sverigedemokraternas uppdykande på den politiska parnassen är ett otäckt tecken
på detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar