En reflektion om hur förhåller vi oss till att tala om problem?

När jag googlar på andra bloggar för att hitta bloggar som jag kan ha beröringspunkter med hittar jag inte många som sysslar med samhällsfrågor. Däremot tretton på ett dussin som skriver om design, kläder, mode eller mat. Många unga människor verkar använda bloggar och sociala medier för att berätta om vad man sysslat med under dagen och hur man mått. En massa alldagliga händelser som egentligen är ganska privata och borde vara ganska ointressanta för andra människor, om man nu inte är någon kändis som Zara Larsson som andra ungdomar vill komma nära. Zara Larsson är ändå en ung kvinna som med förvånansvärd god självkänsla står upp för sig själv och sig själv som kvinna och utmanat en del dryga män. Det är bra men de flesta är mycket egotrippade och man undrar om de förstår vad som försiggår i samhället. Många blir en del i ett kommersiellt spel som de inte verkar se eller intressera sig för.

Individen har blivit viktigare än samhället och det är farligt. Jag läste en intervju med Sven Erik Lidman i HD av Per Svensson.  Jag hade väntat mig lite om hans kommande bok om Karl Marx men det blev en lång artikel som individen Sven Erik Lidman. Det hade varit intressant i och för sig, Lidman är en viktig samhällsdebattör, om det inte hade varit för att jag tror att liberalen Svensson har en ambition att desavouera berättelsen om Marx. Att avslöja kapitalismen har alltid varit farligt och här gäller det att stämma i bäcken. Jag är rädd att allt för många i den uppväxande generationen för sent kommer att upptäcka att välstånd och god ekonomi inte är en självklarhet i ett kapitalistiskt system. Som Marx visade så utmärks kapitalismen av ständiga kriser. Då sitter alla de unga bloggarna som varit introverta och sysslat med pseudofrågor med skäggen i brevlådan.

Man måste se samhället som det är och diskutera de viktiga problemen och då kan man inte bara bry sig om sig själv, kläder, mode och mat. Men det finns en berörings skräck för att prata problem. Människor vill ha roligt och då stör det att det finns problem, sorg och ofärdigheter. Även om det kan bli väl mycket otrevligheter i världen och det är  bra att vara optimistisk så måste man se saker som de är.