Med folkrörelser för fördjupad demokrati - en reflektion om försvar för demokrati och social rättvisa

Donald Trump, Erdogan, Orban och Le Pen med flera bildar tillsammans en populistisk rörelse mot det som brukar kallas den liberala demokratin. Men det är också en rörelse bland annat, förutom främlingsfientlighet, mot effekterna av en oreglerad kapitalistisk ekonomi och det som brukar kallas globalisering. Jobben i tillverkningsindustrin hamnar där lönekostnaderna är som lägst. Detta har drabbat den gamla världen och USA. Även om kapitalismen haft en enastående förmåga till förnyelse med nya branscher och nya jobb har många människor i de gamla industriområdena lämnats utanför denna utveckling. Sådana områden finns i stor omfattning i USA, England och Frankrike. Reaktionära rörelser har lyckts locka en del av denna proletariserade arbetarklass som Marx kallade industriell reservarmé. Även om man inte kan kalla dessa människor för trasproletariatet som i Marx analys tenderade att vara en reaktionär kraft i samhället, så är det nära nog. På många håll lever människor i USA i något som bäst beskrivs som ren misär. Skillnaderna mellan de som är rika och de som är fattiga är enorm i USA men även i Sverige och skillnaderna har sedan 1980 ökat. Jag har fattat det som att det är en vetenskaplig sanning att ju mindre klasskillnaderna är i ett samhälle ju bättre klarar sig samhället.   

Det finns något berättigat i en kritik mot globaliseringen och den liberala ekonomin. Den rena och oreglerade kapitalismen skapar ständiga kriser. Effektiviseringen av produktionen leder förstås till att allt färre arbetare behövs i produktionen. Industriarbetarna som var den största gruppen på arbetsmarknaden är nu en allt minskande grupp. I Sverige på fyrtiotalet var ca 40% av arbetskraften industriarbetare. Nu är det under 15%. Jag påstår detta även om det är svårt att få fram siffror eftersom SCB inte redovisar sådan statistik längre. TV 4 redovisade i en genomgång att industriarbetarna är 12% i Sverige, så  jag tror inte jag blir motsagd.

Ekonomin är den underliggande kraften och innehållet i samhällsutvecklingen. Det vi ser i våra dagliga liv politiken, lagarna, samhällsdebatten, kulturen är formen som måste anpassa sig efter de grundläggande ekonomiska förutsättningarna. Det som nu händer på de politiska parnasserna måste ses som funktioner av den ekonomiska utvecklingen, även om det inte finns något mekaniskt samband.   

Det är naturligtvis ett problem att vi har ett ekonomiskt system som skapar så stora problem som den gör. 

President Obama höll ett brandtal i Grekland till demokratin. Han gjorde bland annat kopplingen mellan demokrati och vetenskap. Jag fäste mig vid detta med vetenskap.

Man kan ju naturligtvis fundera på hur pass demokratiska länderna är. Men allt sedan upplysningstiden har vetenskap varit ledstjärnan för människan inte tro. När man har lyssnat till Donald Trump så verkar han bara luta sig mot vad han själv tror och tycker. Han tror ju inte på klimathotet till exempel, trots att detta vetenskapligt bevisats. Människor i hans rörelse verkar ju skapa sig sina egna sanningar. Man blir förbluffad och förfärad.  Trumprörelsen är så pass reaktionär att den är preupplysningstiden. Alltså 1600-tal! Om det är gud eller djävulen som är rättesnöret kan man fråga sig.

I Sverige skall vi nog vara tacksamma för samhällsordningen vi har haft och har. Inte för att den är den bästa tänkbara, men mycket bättre än jämförbara länder.

Men även i Sverige har vi samma grundproblem som Förenta staterna. Det finns ett glapp mellan medborgarna och den beslutande eliten. Att Sverigedemokraterna fått så stark ställning är nog ett uttryck för detta. Vi har allmän rösträtt, yttrandefrihet och tryckfrihet som garanteras i grundlagarna. Men jag tycker att detta demokratiska system stelnat i sina former. Vi har haft allmän och lika rösträtt nu i snart hundra år. I synnerhet arbetarrörelsen förde en hård kamp för rösträtten som överheten inte alls var intresserad av.  Vår form av demokrati är att den är representativ. Vilket betyder att medborgaren vart fjärde år har möjlighet att rösta på olika partier med politikerna som sedan fattar besluten för oss. Medborgaren förväntas inte ha någon annan roll. Medborgaren har visserligen yttrandefrihet men det finns ingen skyldighet att politikerna skall lyssna på vad som uttrycks när medborgaren uttrycker sin mening. 

Möjligheten att påverka de beslut i samhället som fattas är främst att medborgaren ansluter sig till något politiskt parti eller någon annan opinionsrörelse. Det finns inte några forum för möte mellan politikerna och medborgarna. Möten under valrörelser är antingen politiska tal eller debatter mellan politikerna, sällan någon form av möte mellan medborgare och politiker.

Traditionellt i Sverige har folkviljan i bästa fall kanaliserats från folkrörelser till politiska partier. I det postindustrialiserade och globaliserade samhället har anslutningen till politiska partier och folkrörelser minskat. Många politiker har hela sitt yrkesliv arbetet med politik och kanske dels saknar erfarenheter av så kallat vanligt liv men framförallt inte möter medborgare som kan förmedla sina åsikter och erfarenheter. I Sverige väljer man politiska partier inte så tydligt sina politiska representanter, även om det finns namn på valsedlarna. Hur som helst så kunde dialogen mellan beslutsfattare och medborgare vara mycket bättre. Det borde finnas forum för denna dialog. Annars ser jag framför mig att glappet ökar och tillströmningen till auktoritära och fascistiska partier ökar och då kan trots allt vår begränsade demokrati (ekonomisk demokrati saknas) vara en saga all och då kastas utvecklingen minst 80 år tillbaka i tiden.

Men jag tror också att om människor engagerar sig åter i folkrörelser i högre utsträckning för demokratin och för medborgarnas inflytande på samhällsutvecklingen så kan utvecklingen vändas.