Att vara född i arbetarrörelsen
Jag brukar skryta med att jag är
född i arbetarrörelsen. Vad menar jag med det? Min far ägnade hela sitt liv
egentligen till arbete och engagemang i kooperationen och andra organisationer
i arbetarrörelsen. Det är inte så enkelt att det handlar om att vara med i
socialdemokratiska partiet. Det handlar om att komma från arbetarklassen och
att ha upplevt de orättvisor som arbetare och fattigt folk fick uppleva och som
präglade min fars rättspatos. Arbetarna var tvungna att organisera sig för att
tillvarata sina rättigheter. Fackföreningarna behövdes för att motverka
arbetsgivarnas utsugning av arbetarna och garantera rimliga löner och
arbetsvillkor. Kooperationen uppkom
under strejker när arbetarna inte kunde köpa mat på kredit i privata affärer. Min far var ordförande i Handels anställdas
förbund avdelning 6 i 25 år. Han
startade socialdemokraternas pensionärsgrupp och en S-förening i Handels och
Nämndemannaföreningen med flera. De flesta föreningar han var med i blev han
ordförande. Så mitt liv var impregnerat av folkrörelsetankar och politik. I min
ungdom revolterade jag ofta mot pappa. Men nu när han är borta känner jag stor
stolthet för det han stod för. Borgerligt sinnade människor har svårt att
förstå vad detta handlar om och är starkt kritiska för att inte säga hatiska
mot denna typ av kollektivism som finns i arbetarrörelsen. Men detta har varit
en förutsättning för att tillgodose arbetarklassens intresse och förstås varit
ett hot mot borgarklassen. Som jag förstår det handlar det om klasskänsla inte
så enkelt som att ha en politisk åsikt, det är betydligt djupare än så. Tyvärr
förstår många människor inte att det välfärdssamhälle som vi trots många
brister har i Sverige har vi arbetarrörelsen – och då räknar jag in de olika
partier som funnits men också alla folkrörelser bland annat de över 300 föreningar
som är medlemmar i ABF – att tacka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar