Nicke Sjödin har ni hört namnet? Första gången jag hörde talas om den Ångermanländske författaren som skrev på sitt bygdemål från Röån var när en kollega som hette Göran Sonesson som var tjänsteman på skolförvaltningen i Helsingborg men bördig från Strömsund i Jämtland läste en av hans dikter på någon samling i kommunen. Den dikten hette Pissmaskin. Den här dikten heter Lagledaren. Det var en kul och annorlunda upplevelse att höra hans dikter.
Nicke Sjödin kom alltså från Röån som ligger nära Junsele i Sollefteå kommun i Ångermanland. Det är inte alls så långt från de trakter som PO Enquist, Torgny Lindgren och Sara Lidman kom från. Författartätt där i Norrlands inland. Nicke som egentligen hette Nils-Erik fick höra i folkskolan att han fick lov att lägga av med sin fula dialekt. Han utbildade sig till lärare. Men kom senare med debut 1981 att skriva sammanlagt 18 böcker på sitt bygdemål. Det mesta är dikter. Han fick då lov att skapa ett eget skriftspråk som väl fonetiskt bygger på den talade dialekten. Det blir många gånger mycket humoristiskt. Han turnerade runt sedan och läste sina texter. Om ni inte hört talas om Nicke så kanske ni känner igen hans son Jacke Sjödin som ofta är med i olika TV-program och visar upp sin stora begåvning i att sätta samman rimmade texter. Han har gjort en massa revyer också. Nu senast har han gjort coronasånger. Det är väl ett päron som inte trillat så långt från äppelträdet. Nicke Sjödin föddes 1934 och gick bort i cancer 2009. Han är väl värd att läsas och minnas.
Här en av hans mest kända dikter som jag tycker piggar upp lite i dessa osäkra tider. Fotbollslaget i Röån gick upp från div 7 till hetluften i div 6. Man åkte visserligen ned igen till 7:an säsongen efter vilket man kan förstå när man tar del av dikten.
Lagledaren
Lagledar va du
bar väskern å läst’n
å remnåla häri keps’n.
Om vi låg ônner
vä 5-0 i halvtid sa du:
»Dä gå fint, pojka.
Vi ta dom.«
Sen förlore vi
vä 9-0
å kaste lerbôxern
å benskydda på däg
å lova ti härms’n:
»Aldri mer nan fotboll.«
Men du tänne pipa å sa:
»Näste söndag ha vi Tåsjöa.
Dom ta vi.«
Ende kritiken du hade
va då vi sköt för löst:
«Si hôr han skjut!
Timotejen viks int!«
Men om dä va hårlskôtta
va’nt du sä noga
vart boll’n for:
»Jävla bra skôtt!
Hadd ä dänne gått in
hadd ä vorte mål!«
Lite retfull
kônne du vära,
å en gang skrek du
sä dä hörles
över hålv e Helgum:
»Lägg straffen du,
Nils Eric,
som ha tege student’n!«
Fali sne’n straff vart e.
Inge mål,
inge stabbskôtt ens.
Dä vart inkast,
å inge mer straffläggning
för min del.
Men bra mycke poänga
skräpa vi ihop
tack vare taktiken
du lärd oss
då dä stog 0-0:
»Spärk en
åt hälvet!«
Hur feck du na pengar
å räck tell?
Int’ fanns nan Bingo
å int’ feck vi na tå kommun.
Likt förbannat
åkt vi buss
bå åt Graninge
å åt Norråker.
Ibland feck bussförarn
spela vänsterytter.
Han va in’t sämst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar