Den 26 oktober ringde jag till radioprogrammet Ring p1. Det är ett debattprogram för lyssnarna. Jag framförde en del synpunkter på ärendet som blivit så uppmärksammat Lilla hjärtat, Esmaralda som dog i sina biologiska föräldrars vård. Senare lyssnade jag på radiopodden Skyldig med advokaterna Stahre och Persson. Efter att ha lyssnat skickade jag följande synpunkter som i stort överensstämmer med vad jag sa i Ring P1.
Lyssnade med stort intresse på ert poddprogram om Lilla hjärtat. Det var mycket intressant och engagerande. Jag är en pensionerad Socionom, socialsekreterare och Socialchef. Jag har inga synpunkter på ert andra program om straffrättsliga bedömningen av mamman. Det är bra juridik i den högre skolan.
När det gäller det första programmet har jag några reflektioner. Jag delar er bedömning att Kammarrätten gjorde en felaktig bedömning när man gick emot socialnämnden och lät LVU upphöra för lilla Esmaralda. De var för naiva när man trodde på den bild som föräldrarna med vittnen målade upp och inte lyssnade till varningstecken som att man tex. inte ville underkasta sig drogkontroll. En intressant synpunkt ni har är att det ni kallar Socialnämnden inte hade någon juridisk sakförare i Kammarrätten som ni som kommer från Stockholm är vana vid och tror att vi som kommer från landet inte kanske har. Jag som kommer från Helsingborg minns att vi i socialtjänsten företräddes av socialsekreterare och ibland också av en arbetsledare. De som då företräder Socialtjänsten är Socionomer. Socionomer har viss juridisk utbildning, i synnerhet i Socialrätt. Min erfarenhet är att vi ofta kan detta område - som vi är specialiserade på – kan detta bättre än många jurister. Men vi har kanske inte samma erfarenhet i att vara sakförare inför en domstol, även om vi föredrar den här typen av ärenden inför Socialnämnden. Dock minns jag av egen erfarenhet att man som socialsekreterare som kände klienterna väl och hade varit på plats många gånger hade ett övertag över motpartens advokater. Jag kan inte bedöma om ni har rätt att det hade gjort skillnad om Socialtjänsten haft en jurist som sakförare i det här fallet. Men det är nog så att jurister lyssnar bättre på andra jurister (sic) Jag mötte flera advokater som företrädde klienter som inte höll måttet. Ibland tyckte man synd om klienterna att de företräddes av så dåliga försvarare. Det var ofta spel mot öppet mål!
Ert program hade blivit bättre om ni haft med en socialarbetare som sidekick. Tyvärr är socialarbetare en ganska tyst yrkeskår. Det blir ni jurister, kriminologer och läkare som uttalar sig i den här typen av ärenden. Jag menar att man då missar viktiga perspektiv!
Min erfarenhet är att handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barnärenden saknar tillräckliga kunskaper om vuxenproblem såsom missbruk och psykiska problem. Detta bottnar i att Socialtjänsten har specialiserat sitt arbete mellan ekonomiskt bistånd, missbruk, psykiska funktionshinder, arbete med små barn, arbete med ungdomar, familjehem samt utredning och utförande av olika insatser. Man tappar därför en helhetssyn som är mycket viktig i sådana komplexa ärenden. Jag vet inte om detta var ett problem just i Norrköping. Men uppenbarligen hade inte Kammarrätten denna kompetens. Kanske bottnade det i att socialtjänsten inte kunde tillräckligt tydliggöra den här typen av kunskap inför Kammarrätten. Det hade inte hjälpt om man varit jurist om man inte haft denna kunskap.
Det har ju hänt en del sedan ert senaste Poddprogram. IVO har kommit med en utredning där man granskat Socialtjänstens handläggning av Lilla Hjärtat – ärendet. Man har då bara granskat handläggningen efter Kammarrättens dom att låta LVU-vården upphöra och att föräldrarna fick hem sin dotter. Alltså inte hela handläggningen. Socialnämnden i Norrköping fick här synnerligen allvarlig kritik för underlåtelse på en mängd punkter i sin handläggning. Här finns kanske underlag till program nummer 3 på er Podd? Det jag undrar är varför IVO inte granskat hela ärendet utan bara efter Kammarrättens dom. Men IVO kan väl tex inte granska en domstol? Vem skulle kunna granska en domstol? Kammarrätten har ju här gjort sig skyldig till allvarligt misstag. Nu skulle ju Socialnämnden kunnat ta ett nytt beslut om omhändertagande för utredning eftersom det inkom allvarliga uppgifter. Men det gjorde man inte. Handläggningen var lite handfallen. Man tappade nog luften efter Kammarrättens dom. Problemet är ju här att få tillräcklig information om vad som händer i en familj. IVO kritiserade Socialnämnden för att man låtit föräldrarna styra alltför mycket i kontakten. Men ofta är förutsättningen för att man ska få verklig insyn i vad som händer är att man får en förtroendefull kontakt med en familj. Och det hade man inte här. Det här sätter fingret på en central frågeställning i detta område som kallas socialt arbete. Kärnan i socialt arbete är mötet mellan socialarbetarna och en familj eller klient. Det handlar om att få till stånd ett förtroendefullt möte. Utifrån detta kan man få tillit och detta öppnar upp möjligheter till förändring och påverkan. Det är hur mötet blir som avgör ofta förloppet i ett sådant ärende. Lyckas socialarbetaren med att skapa en förtroendefull kontakt kanske det aldrig behöver bli omhändertagande eller så kan man på frivillig väg omhänderta ett barn. Man om det blir som i Lilla Hjärtat fallet så blir det mycket svårt att få veta hur ett barn egentligen har det. Men som jag tidigare nämnde hade man lagt kunskap om missbruk i vågskålen hade kanske utfallet i det här ärendet blivit ett annat och den underbart söta lilla flickan som på bilderna plumsar i en vattenpöl med sina små gummistövlar levt idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar