Den svenska modellen vad är det? Finns den kvar?

 

Stefan Carlén,  Christer Persson,  Daniel Suhonen skriver idag en artikel i DN med rubriken  Reinfelds åtta år en attack mot den svenska modellen.  Man menar att Alliansregeringen säger sig värna om den svenska modellen men i själva verket har man gjort vad man kunnat för bryta ned den.  Med svenska modellen menar man att den har fyra ben: Arbetsmarknadspolitiken, socialförsäkringssystemet, välfärdstjänsterna och skattesystemet.  På alla dessa områden har det skett tydliga försämringar. Arbetslösheten är större nu än när regeringen började och man har rubbat maktfördelningen mellan parterna på arbetsmarknaden.  Allt för många har tvingats ut ur A-kassesystemet.  Allt fler människor kastats ut i fattigdom genom att också socialförsäkringssystemet kraftigt urholkats. En stor del av välfärdstjänsterna har kastats ut till vinstdrivande företag med allvarliga skandaler som följd av marknadsorienteringen. 

Jag håller med men tycker att författarna uttrycker sig försiktigt. Det som även inte ens vänsterdebattörer vågar ta i sin mun är att detta har varit en borglig klasspolitik där politiken har varit att antingen medvetet eller som nyttiga idioter till de kapitalintressen som finns låtit dessa sko sig på den offentliga sektorn.

Alla politiker är nog rädda att stöta sig med den medelklass som man gjort till egendomsägare och tvungna att ta lån till sin bostad som lever med en ekonomiskt osäker situation och är mycket känsliga för politiska och ekonomiska förändringar. Vi är mycket långt ifrån detta som kallas den svenska modellen.  Inte ens den rödgröna oppositionen står helt och fullt upp för detta. Den svenska modellen som trots allt var kompromiss mellan arbetarnas och kapitalets klassintressen och mycket långt från den folkhemsvision som socialdemokraterna länge programmatiskt strävade efter. En vision som i det klassiska folkhemstalet av Per Albin 1928 beskrevs som en strävan efter ett klasslöst samhället.  

De nya moderaterna har varit mycket skickliga att manipulera opinionen i Sverige genom att säga att man står upp för den svenska modellen och genom att prata om arbetslinjen och genomfört gammal moderat skattesänkringspolitik. Skatternas andel av BNP har minskat med 248 miljarder sedan millennieskiftet visar författarna av DN-artikeln. Man har lyckats skapa större fattigdom för underklassen och berikat över och medelklass. Jag till exempel med min förvaltningschefslön har kunnat spara 40 % av min lön under alla dessa år medan andra har mycket svårt att få det att gå runt. Orättvist tycker jag och i ett sådant samhälle vill jag inte leva!