Fyrtio år sedan USA tvingades lämna Vietnam

Till vapen vi i sorg och vrede går, 
ett enat folk bakom gevären står. 
När vi askan ser från den brända byn, 
så stiger vårt hat mot skyn.

Vi slår tillbaka, 
vi går mot seger, 
och USA fördrivs från Söderns land 
med fasor, död och brand. 
Så svär soldat med dessa ord 
i våra döda hjältars namn 
att hämnas den förödda jord 
där fienden drog fram. 
Det stundar tider för oss med 
när vi ska få en evig fred.

Vårt land har delats - sedan många år 
dess höga berg och floder skilda går. 
Nu vi lova dig mäktiga Mekong 
och er stolta berg Trung Son.

Vi slår tillbaka, 
vi går mot seger, 
och USA fördrivs från Söderns land 
med fasor, död och brand. 
Så svär soldat med dessa ord 
i våra döda hjältars namn 
att hämnas den förödda jord 
där fienden drog fram. 
Det stundar tider för oss med 
när vi ska få en evig fred.

Det är i dagarna 40 år sedan USA med svansen mellan benen tvingades lämna Vietnam och ett framgångsrikt befrielsekrig av FNL och Nordvietnam.

I slutet av 60-talet köpte jag Vietnambulletinen av min klasskamrat Arne som stod utanför biblioteket i Helsingborg. Jag läste tidningen från pärm till pärm och läsningen förändrade min världsbild. Vietnambulletinen var en mycket informativ och faktapräglad tidning. Den berättade om allt det förtryck och orättvisor det lilla landet långt borta i Asien under årtionden utsatts för, allt från Frankrikes kolonisation  som slutade med slaget vid Dien Bien Phu och sedan inhemsk diktatur och sedan USAs övergrepp av södra Vietnam. Jag minns när vi sent någon kväll tittade på ett reportage på TV som visade hur amerikanska marinsoldater brände byar i södra Vietnam. Min far utropade spontant djävla amerikaner.  Jag med många blev så rasande på USA och många gånger gick jag sedan i demonstrationer mot kriget och ropade krossa USA-imperialismen – Stöd FNL . Jag har kvar FNL märket. Det krävdes mod att bära det den gången. Amerika kritiserade man inte utan vidare.

Jag minns också att vi sjöng Befria södern vid otaliga möten och demonstrationer.  Jag minns nästan hela texten fortfarande och ryser när jag sjunger den. Det är idag värt att minnas detta krig. Då fanns kanske ett naivt hopp om det perfekta och rättvisa samhället. Idag är världen mer komplicerad.

Marco Smedberg har skrivit en intressant bok om Vietnamkrigen som är värd att läsa. Den visar att visserligen stupade mer än 50 tusen amerikaner men det var flera miljoner vietnameser som dog.  Befrielserörelsens förluster var ofta oerhörda.  Sången befria södern avslutas med vi ska få en evig fred och det kan man hoppas.  Nu har i alla fall landet haft fred i 30 år, inte så illa!