Är det fint att vara arbetare i dagens politiska värld?

Johan Croneman, krönikör i Dagens Nyheter som inte kan beskyllas för att vara något regeringsorgan, har några intressanta kommentarer till en Twitterkommentar från Johan Ingerö från Timbro, fd KD politiker. Ingerö tyckte inte att Stefan Löfven var riktigt värdig nog, när han som man kan tycka han fick genomlida prisbröllopet härförleden.  Han tycker inte att Löfven är någon debattör och att han fortfarande är rätt ny i politiken.

Men här får Löfven oväntat stöd av Croneman som framhåller att han gick på sitt första politiska möte 1969 och har hela livet jobbat med och bredvid vanliga väljare och suttit 10 år i socialdemokraternas verkställande utskott. 

Man kan notera att Löfven ofta får ta emot föraktfulla och nedsättande omdömen från borgliga tyckare. Jag tolkar det som att han är lite ovanlig och sticker ut i kretsen av de vanliga politikerna som folk är vana vid att se. Han är nämligen en man som haft ett helt vanligt jobb.  Han är faktiskt den ende arbetare som blivit Sveriges stadsminister, frånsett Per Albin Hansson som bara en kort tid var ”springpåg på kopran" i Fosie.

Att människor ser ner på Löfven för att han är arbetare säger något om den kultur av proffspolitiker som utvecklats i Sverige.  Många politiker ha aldrig haft några så kallade riktiga jobb att tala om. De är som till exempel Bildt, Reinfeldt och på senare tid Ebba Busch Thor politiska broilers, slängda i käften men med en världsbild skild från de vanliga människornas vardag.  Industriarbetarna är den grupp i samhället som i verklig mening producerar det värde i samhället vi andra lever av.  Man kan säkert ha synpunkter på hur Löfven arbetar i sitt arbete som statsminister, en politik alltför mycket åt höger, men i min värld känner jag större förtroende för honom med hans bakgrund än många andra. Och kommer man ur arbetarklassens djup och som jag är född i arbetarrörelsen, närmare bestämt i en konsumbutik, känner man igen sig när man hör och ser Stefan Löfven. Det skulle vara klädsamt om politiska broilerna visade lite större respekt och insåg sitt tillkortakommande. Ut med dessa parasiter och in med mer arbetare i politiken!