Två gamla före detta partiledare i Sverige har
gått ur tiden. Med bara några dagars mellanrum avled Torbjörn Fälldin och CH
Hermansson, båda nittio plus. Detta uppmärksammade HDs ledarsida. Hyllningarna
till Palmes besegrare hade inga gränser. Behandlingen av Hermansson var mer en
bitterljuv uppgörelse med det gamla kommunistspöket. Ett spöke går runt Europa - kommunismens
spöke som det kommunistiska manifestet inleddes. Det tycks som borgerligheten
verkligen saknar Sovjet och kommunismen och måste återvända till flydda tider.
Att en liberal tidning går till storms mot
vänsterpartiet och dess gamla ledare är väl inget att höja på ögonbrynen för.
Det är gamla skivbekanta. Men i slutet på ledaren den 28 juli undrar man hur
det står till i huvudet på skribenten. Jag tror att ledarskribenter tror de kan
komma undan med vad helst för det är så få som läser ledare nu för tiden.
Skribenten bollar här med begreppen kommunism
och socialism, utan att närmare reda ut vad hen menar. Men jag höjer på
ögonbrynen när den anonyme ledarskribenten påstår att socialism - som inte
definieras - inte är förenligt med demokrati som inte heller definieras. Det
finns drömmar om ett annat samhälle i arbetarrörelsen skriver ledaren och menar
att inom vänsterpartiet verkar vantrivseln med det bestående och drömmen om ett
nytt samhälle vara själva livsluften och avslutar med: När visionerna och
hoppet om ett annat samhälle är starka hur tungt väger då demokratin. Smaka på
det. Att i ett samhälle med växande klyfter mellan rika och fattiga, där
barnfattigdomen ökar och där en liten minoritet äger det mesta av kapital och förmögenheter
och då drömma om en förändring är det inte demokratiskt? Är det bara
demokratiskt att slå vakt om det bestående samhället och de orättvisor som
finns. Det tycker HDs ledarsida! Så illa är det! Att ha en vision om ett
klasslöst samhälle är inte så dumt. Särskilt som vi vet att jämlika samhällen
fungerar bättre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar