På min blogg har jag sedan jag började blogga haft en serie
som jag satt rubriken Berusad på böcker. Bakgrunden är mitt förflutna i missbruksvården.
Det är centralt att människor söker starka positiva sinnesförändrande upplevelser.
Om man söker detta på kemisk väg genom alkohol eller narkotiska medel får detta
negativa följder, för att inte säga förödande och katastrofala med död och
fruktansvärda plågor som yttersta följd. Då menar jag inte om dricker små
mängder alkohol och upplever salongsberusning. Tyvärr kan inte alla hålla sina
hästar där, utan söker starkare och starkare upplevelser på kemisk väg. Det var
i detta sammanhang det kom för mig att man kan få starka upplevelser på annat
sätt, t.ex. genom att läsa böcker och litteratur. Detta blir då en[U1] alternativ väg till meningsfulla och
starka upplevelser, beroendeskapande ja, men utan kroppsliga biverkningar i form
av abstinens och baksmälla.
För en tid sedan besökte vi
Karlstad för att gå på Lars Lerins Sandgrund. Väl insupit de fantastiska
akvarellverken gjorde vi en oplanerad avstickare till Alsters herrgård, Gustav
Frödings födelseplats. Vi fick där ta del av en föreläsning över den
värmländske poeten. Det var faktiskt gripande. Visst visste vi att han blev
psykiskt sjuk och att han skrev några av de mest kända dikterna i svensk
litteratur. Men att hans livsöde var så gripande hade inte tidigare stått
klart. Visserligen född in i en av landskapets rikaste familjer, men likväl
utan föräldrar det första halvtannat året av sitt liv vårdad av en amma. Fadern
hade flytt utomlands och modern fått nervsammanbrott vid hans födelse och
inlagd på hospital i Danmark, fick han nog bestående skador att inte ha fått
normal anknytning det första året av sitt liv.
Fröding var väldigt begåvad
för diktning och slog inom ganska tidigt med flera diktverk. Han arbetade en
tid som journalist men var hopplös med att hushålla med pengar och kom att tillbringa
tid på anstalter och sjukhus. Man får intrycket av en mycket mjuk och snäll man,
kanske inte riktigt rustad att möta den hårda världen.
Många av hans dikter är väl
kända och älskade av de djupa lagren; Det var dans bort i vägen, Jonte och
Brunte, Äktenskapsfrågan, Våran prost är rund som en ost med flera. Men det
finns några dikter i diktsamlingen Gitarr och Dragharmonika under rubriken
Stämningar och stämningsbilder med några mycket vackra just stämningsbilder
från naturen. T.ex. den här nedan som heter
I ungdomen.
Det glittrar så gnistrande
vackert, i ån,
det kvittrar så lustigt i furen.
Här ligger jag lat som en bortskämd son
i knät på min moder naturen.
Det sjunger och doftar och lyser och ler
från jorden och himlen och allt jag ser.
Det är, som om vinden ett budskap mig bär
om lyckliga dagar, som randas,
mitt blod är i oro, jag tror jag är kär
— i vem? — ack i allt, som andas.
Jag ville, att himlens och jordens allt
låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt
det kvittrar så lustigt i furen.
Här ligger jag lat som en bortskämd son
i knät på min moder naturen.
Det sjunger och doftar och lyser och ler
från jorden och himlen och allt jag ser.
Det är, som om vinden ett budskap mig bär
om lyckliga dagar, som randas,
mitt blod är i oro, jag tror jag är kär
— i vem? — ack i allt, som andas.
Jag ville, att himlens och jordens allt
låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt
Med tanke på hur dystert
Frödings liv var så skaldade han förvånansvärt positivt. Det kan man inte säga
om alla poeter och det är väl därför han blivit så uppskattad kan man tänka.
Själva Alsters herrgård drivs av Karlstads
kommun och är lugn och vacker oas med utsikt mot Vänern där vi fikade i en Syrenberså den sena eftermiddagen före
avfärd söderut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar