Har Donald Trump skitit i det blå skåpet?

Donald Trump fortsätter att kläcka ur sig elakheter och oförskämdheter mot muslimer och politiska motståndare. Man lyfter på ögonbrynen att han kan ha kommit så långt i processen att bli Amerikas president. Nu har han förolämpat föräldrarna till en stupad soldat. Detta är en känslig fråga i USA. Med alla krig finns det många som har stupade anhöriga. Kanske har Trump nu ”skitit i det blå skåpet”. Men säker kan man inte vara. Många uppskattar att man gör finger mot eliterna i det amerikanska samhället. Andra börjar undra vilken diagnos som bäst beskriver denne märklige man.

USA är ett oerhört ojämlikt och segregerat samhälle. Den amerikanska drömmen om att lyckas och bli rik är förbehållet ganska få. Många kämpar hårt för tillvaron med flera jobb och bristande samhällsstöd.  Finanskrisen satte också djupa spår i det amerikanska samhället. Allt detta förklarar nog den radikala rörelsen -  särskilt bland ungdomar -  som fångats upp av Bernie Sanders. En socialdemokratisk politik som fått brett stöd skulle klassats som kommunism och inte varit politiskt korrekt för inte så länge sedan. De djupa sociala problem med arbetslöshet, rasistiskt förtryck och djupa ekonomiska klyftor är nog en förklaring till att många som är missnöjda och inte stöder Sanders faller för Trumps underdogpolitik. Det pågår som jag tror ett underklassuppror och det är frågan var detta tar vägen?

De underliggande problemen i USA tror jag har ju också sin motsvarighet i Ryssland som genomgår allvarlig ekonomisk kris och i EU som brottas med både ekonomiska problem och oförmåga att hantera migrationen. Kuppförsöket och den brutala räfst som pågår där under ledning av Erdoğan förstärker också problemen. När det sveper fram en vänstervåg för en gång skull i Förenta staterna kan man nog säga att i Europa och Ryssland är högervindarna stabilt starka.  Enligt min uppfattning är det den liberala laissez faire politiken som präglat EU och tidigare också Ryssland efter Sovjets fall som berett marken för de nationalistiska och fascistoida strömningar som växer sig starka i både i EU och Ryssland. Detta skulle också kunna beskrivas som en ny kris i det kapitalistiska systemets utveckling. De underliggande förhållandena som har att göra med hur den samhälleliga produktion fungerar och hur frukterna av hur de många människornas arbete fördelas är ju likartade i Europa och USA. Hur människorna förstår vad som händer och hur detta fångas upp och hanteras av de samhälleliga institutionerna såsom myndigheter och politiska rörelser kan vara mycket olika. De moderna samhällena är så komplexa att människor ofta inte förstår hur samhället fungerar och blir offer för de som har makten över hur information produceras och förmedlas.  

Jag tycker fortfarande att den vision som formuleras för snart 90 år sedan av Per Albin Hansson och som kallades folkhemstalet sammanfattar vilket samhälle jag vill leva i. Det är ett samhälle med social rättvisa som präglas av gemenskap och samarbete. Där demokratin även innefattas av ekonomisk demokrati, att samhällets resurser fördelas rättvist i befolkningen. Kort sagt det klasslösa samhället!