Åsne Seierstads bok
om Anders Behring Breivik – En av oss
Den
berättar om några av offren från Utöya -
Bano och Simon och deras familjer och den värjer inte för de blodiga
detaljerna i de systematiska avrättningarna av ungdomarna som var på Arbeiderpartiets
ungdomsförbundets sommarläger i juli
2011. De flesta av offren blev skjutna på nära håll i huvudet och när de fallit
fick de ytterligare ”nådaskott” - kallt, lugnt och systematiskt.
Seierstad
berättar om hela den långa och systemastiska planeringen och förberedelsen för
det fullständigt obegripliga dådet. Han lyckades till punkt och pricka att
genomföra det han hade tänkt sig och gav upp när han tyckte han var färdig. Utan
att göra motstånd gav han sig till den polis som långt om länge kom till Utöya. Han hade faktiskt två gånger dessförinnan
försökt ta kontakt med polisen och överlämna sig, men polisen hade inte lyckas fånga
upp hans samtal.
Vad
är då Anders Behring Breivik för en
person? Är han psykiskt sjuk eller en högerextremist? Man gjorde två
psykiatriska undersökningar av honom som kom till olika resultat. Den ene
bedömde honom som psykotisk den andre tillräknelig, med en narcissisk
personlighetsstörning. Hans uppväxt med en mycket ambivalent mamma och en pappa
som övergav honom präglade säkerligen honom.
Mammans uppväxt med en poliosjuk mamma som tvingade henne att ta hand om
henne präglade henne. Det fanns tidiga varningstecken i en barnpsykiatrisk
utredning där myndigheterna inte agerade. Det som blev typiskt för honom senare
var att han inte lyckades komma in i de sammanhang han önskade, utan blev
avvisad, bland annat från framstegspartiet.
Att
han blev avvisad hade säkert att göra med hans eget beteende. Vid en tidspunkt
isolerade han sig. Flyttade hem till sin mamma, som fick stå för marktjänsten,
och började först ägna sig åt dataspel och senare började han skriva på sitt,
som det blev, ett högerextremistiskt manifest. Därefter vidtog de praktiska
förberedelser för hans aktion. Han köpte en gård, som han använde huvudsakligen
för att tillverka bomben som han placerade utanför regeringshögkvarteret i
Oslo. Så vitt man förstår var han under hela denna tid helt isolerad och inne i
sin bubbla. Han förberedde sig in i
detalj för aktionen. Allt som sedan skedde var nästen helt efter hans plan.
Han
är nu dömd till förvaring och sitter i ett fängelse med tre rum isolerad och
med restriktioner vad gäller hans kommunikation med omvärlden.
Vilken
koppling finns till det norska samhället? Det är ingen fråga Seierstad ställer.
Invandrarhat finns i många länder. Det är inget unikt för Norge. Man kan dock
fundera på om den staka nationalism, som ju blir tydligast den 17 maj, spelar
någon roll som en faktor för att skapa ett sådant monster som Anders Behring
Breivik?
Boken
är mycket bra men nog den mest plågsamma bok jag någonsin läst. Jag mådde rent
fysiskt illa av att alla dessa ungdomar i sin blomning så kallt mördades.
Hur
kan en människa, oavsett vilka skäl som en mördare har, utföra sådana handlingar? Här blir jag svaret skyldig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar