En dag fick vi höra att Sverige är det bästa
landet att leva i för flickor. Det finns mycket att vara tacksam för när man
lever i Sverige. Mycket vill ha mer. Men det finns ingen garanti att det inte blir
sämre här också. De hade det rätt hyfsat i Syrien för inte så länge sedan. Det
är viktigt att vara uppmärksam på tendenser i tiden som löser upp det som
fungerar rätt bra i Sverige. Vi har sedan Axel Oxenstierna haft en stark och
oväldig ämbetsmannakultur. Nu tycker jag att allt fler myndigheter och
offentliga organisationer som verkar krackelera och få problem. Det finns en
lång rad: Skatteverket, Sjöfartsverket, Socialtjänstens barnavård, och
sjukvården på sina håll är exempel som nu senast har fått ytterligare ett
exempel Postnord. Polisen är ordentligt i skottgluggen och rikspolischefen har
varit på förhör på justitieutskottet. Det verkar som att polisen är våra
folkvaldas viktigaste myndighet. Där får det inte skita sig!
I Helsingborg har Socialförvaltningen sedan
länge stora problem med personal som hoppar av och brist på tilltro till
ledningen. Vård och omsorgsförvaltningen rapporteras ha en sjukfrånvaro på
9,4%, vilket är anmärkningsvärt högt och
indikerar allvarliga problem i organisationen .
Det finns naturligtvis många orsaker till
problem när det gäller resurser och omvärldsfaktorer. Men jag är övertygad om
att hur organisationerna leds och vilken anda som präglar organisationen är av
stor betydelse. Att både socialförvaltningen och vård och omsorgsförvaltningen
dippar i Helsingborg beror ytterst på den ledningsfilosofi som kommunledningen
står för.
Det finns naturligtvis globala och ekonomiska
underströmmar som styr utvecklingen i dagens värld. Men det finns något som fräter på samhället
som kollektiv företeelse. Jag tror det ha att göra med att den samhällsanda som
tidigare präglade Sverige håller på att upplösas av en liberal företagsanda. Regeringen
säger visserligen att man satsar på ett nytt samhällsbygge. Men
liberaliseringen har pågått länge. Sammanhanget
i EU har nog stor betydelse för utvecklingen. EU har stora problem. Den
skandalösa presidentvalkampanjen i USA indikerar allvarliga underliggande
problem i ett land som använder 1,2 biljoner dollar till försvar av sammanlagt
3 biljoner! Många får inte del av den amerikanska drömmen. Ryssland vässar
klorna och Kina står starkt. Som vanligt en kamp om världsherravälde.
I liberalismen finns ju egentligen bara
individer och många i organisationerna jobbar bara på sin egen karriär när man
tidigare tydligare såg sig som en del av något större, samhället eller den
organisation man jobbade i. Nu har individualismen med kraft brett ut sig,
djupt förankrad i 80 och 90 – talisterna. Om folk i en organisation bara tänker
på sin del och sin karriär då blir inte helheten bra. De här generationerna har
inte mött några större motgångar – särskilt inte ekonomiska. Curlade har de
inte fått kämpa lika mycket som tidigare generationer, i all synnerhet inte de
som var födda före andra världskriget. Även min generation hade goda
förutsättningar. Vi fick möjligheter till utbildning och det var lätt att få
jobb. Men man upplevde att det fanns ganska hårda krav på disciplin i
samhället. I dag känns det som det är en
betydligt slappare attityd, från samhälle, myndigheter och
föräldragenerationen. Vi ska vara så
goda och vrede och frustration får inte komma ut så lätt. Men det läcker och
människor uttrycker sin frustration på nätet gärna anonymt, röstar på
Sverigedemokraterna eller får psykiska problem. Men de flesta av oss har det
ganska bra i vår bubbla och hoten syns bara vid horisonten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar