En reflektion om begreppet strukturfascism

I takt med digitaliseringen av administration och dokumentation har uppföljning och styrning av organisationer, inte minst inom kommunerna, blivit allt mer präglade av tekniska system som till exempel balanserad styrning och nyckeltalsuppföljning. 

Handläggningen inom socialtjänsten präglas av system som procapita, e-fact, olika personalrapporteringssystem som gör att arbetet framför datorer blir en betydande del av arbetet. Allt detta för att effektivisera arbetet.  Många upplever sig bundna till maskinerna och tiden med klienter blir mindre än tidigare.

Begreppet strukturfascism användes mycket på  70-talet och stod då mycket för att det handlade om  en människa som på ytan var demokrat, men som under ytan var auktoritetsbunden och föraktade svaghet.  Jag har inte sett någon vetenskaplig analys av begreppet, som kan uppfattas som nedsättande och starkt pejorativt. Av det skälet kan det vara olämpligt att använda då  det blir så värdeladdat. Men ibland är  det nödvändigt att använda starkt värdeladdade ord för att ge eftertryck för något som är  viktigt att lyfta fram.

Begreppet består ju av två ord som blir sammanförda. Fascism syftar förstås till den politiska rörelse som skapades av Benito Mussolini i Italien efter första världskriget och som tagit sig olika uttryck i många länder och fått en vildvuxen flora som efterföljare.  I grunden handlar fascism om nationalism och i kristider starkt undertryckt vrede hos utsatta grupper av medel och underklass.  Våldet och auktoritära och antidemokratiska uttryck kan nog sägas ha blivit ett signum för fascismen men det finns enligt Henrik Arnstad som skrivit boken Älskade fascism ingen entydig definition av vad fascism är. Det är i alla fall något som inte kan förenas med det demokratiska statsskick som finnas i Sverige idag.

Struktur är också ett mångfacetterat begrepp med olika innebörder i naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det betecknar den inre ordning som konkret och abstrakt bygger upp en helhet utifrån sina delar.  Struktur är också en bestående ordning av större omfattning i motsats till individen. Synonymer: Inre byggnad, uppbyggnad, sammansättning, mönster, system, form, konstruktion, beskaffenhet, textur, grovlek, yta.

För mig har också begreppet strukturfascism kopplats till överdriven ordning, där ordning har innebörden av planmässighet, regler, strikta former, schema, metodisk och liknande innebörder.

Andra innebörder är för mig är begreppet kontroll, som refererar till synonymer som uppsikt, tillsyn, övervakning, inspektion och censur.  Kontroll är vidare en aspekt av hur makt utövas. Kontroll kan också förstås som ett begrepp som handlar om psykologisk kontroll av egna och andras känslor. Det vill säga hur vi förhåller oss till våra egna känslor och reaktioner, vilken typ av självkännedom man har och vilka utryck detta tar i det egna beteendet samt förhållningsättet till andra människor och särskilt vilken grad av öppenhet och närhet till andra människor som man vågar sig på. Rädsla för närhet tror jag är en stor drivkraft till att människor använder olika typer av strukturer för att undvika att konfrontera sig med obehagliga känslor och närhet som upplevs som hotfull.

Om vi talar om socialt arbete så är en viktig aspekt på detta att skapa goda, konstruktiva och öppna möten mellan människor. Det jag lärde mig tidigt i psykologiundervisningen på socialhögskolan i Lund och dess psykologigrupper, var att i ett samtal vara både medveten och uppmärksam på sina egna tankar, känslor och beteende samtidigt vara uppmärksam och intresserad av den andres beteende och uttryck i meningen att kunna läsa, förstå och vara empatisk.

 Rollen som sociala medier har idag kan avspegla dels en önskan om social samvaro men också rädsla för närhet som man inte kan kontrollera. Struktur och ordning kan också referera till något mekaniskt eller maskinmässigt som stödjer men samtidigt binder och gör människan beroende.  Jag tänker då på organisation, regler och rutiner, planer etc. Ett distanserat sätt att försöka kontrollera närheten.

Det finns ett spänningsförhållande mellan den logiska delen av vår hjärna och den känslomässiga och kreativa delen. Inte alla människor förmår hitta ett bra samspel mellan hjärnhalvorna utan känslor och irrationalitet kan upplevas som hotfullt av den logiska hjärnhalvan. Struktur och ordning blir en strategi för att skydda oss från hotfulla känslor och skapa trygghet. Men behöver vi inte ordning och struktur för vårt samhälle och i våra organisationer för att de ska fungera? Jo naturligtvis behöver vi det. Ingen är betjänt av anarki. Hemligheten är nog att finna ett bra samspel mellan det som Rollo May på sin tid kallade kärlek och vilja.

Efter att ha skrivit detta om strukturfascism framstår det klarare för mig att struktur blir ett problem när det kombineras med en mer eller mindre dold maktutövning, en härskarstrategi. Men att i en öppen och sund kultur blir ordning och strukturer viktiga stöd till människor inte något som binder och förtrycker människor och gör att de känner sig som bihang till maskiner och organisationer.