Här
fortsätter ett samtal mellan Ragnar Tallbark och Göran Jönsson om bland annat
ledningsfilosofin inom Helsingborgs stad
Ragnar:
Vilka kommentarer fick du av din chef Palle Lundberg efter att du skrivit din
berättelse om ditt arbetsliv förutom som du tidigare nämnde att han tyckte den
var onödig?
Göran: Ja jag måste nog säga att jag fick en grov
utskällning, vilket verkligen gladde mig på ett sätt men på ett annat sätt
tyckte jag det var en för honom tragisk reaktion.
Ragnar:
Nu blir jag nyfiken. Menar du att Palle Lundberg skällde ut dig för att du
skrivit en berättelse om ditt arbetsliv?
Göran: Ja. Jag vill inte närmare gå in på vad
som konkret sades, mer än att han tyckte att jag var bitter och hämndlysten och
det var jag som hade ett problem som fann anledning att skriva min berättelse.
Han såg inget värde alls att jag hade redovisat mina erfarenheter efter ett
helt arbetsliv. Han uttryckte det som att det inte var klokt att jag la ut min
text på min blogg. Han smakade verkligen på ordet klokt. Man kan nog tänka att han gjorde sig skyldig
till en klassisk projektion. Men man skulle också tolka detta som ett hot.
Det vill säga det skulle vara oklokt av mig att framföra mina synpunkter för
att då skulle det få konsekvenser för mig, oklart vilka. Jag skulle sluta och
kan väl säga vad jag vill. Ingen behöver väl bry sig om vad en avgången och
pensionerad socialchef tycker. Vi kom överens om att jag skulle vara återhållen
i personkritik. Han var särskilt störd av min kritik av nedläggningen av gamla
PART. Men min respekt för honom rasade helt. Problemet i kommunen finns nog
inte primärt på socialförvaltningen utan i Rådhuset. Det är inte bara på
Socialförvaltningen det är kris. Situationen på vård och omsorgsförvaltningen
är inte heller bra.
Ragnar: Jaha
Palle Lundberg uppskattade inte dina tankar kring PART, varför inte?
Göran: Egentligen gick han inte in och bemötte
mina synpunkter på PART mer än att han ställde frågan: tycker du att jag som
Stadsdirektör skulle gått in och agerat? Jag kan ju inte i efterhand råda honom,
men han är ju chef för förvaltningscheferna och skulle detta ha någon innebörd
kunde han ha agerat. Han sa också att det var flera förvaltningschefer som inte
tyckte som jag. Han skrattade lite hånfullt: alla vet ju vad du tyckte om PART!
Han uttryckte också ganska fränt om jag tyckte det skulle vara lämpligt att
utbildningsdirektören Rundwall skulle tvingats ut i en debatt i den här frågan.
Själv verkar han tycka att detta vore högst olämpligt. Jag blev faktiskt
oerhört förvånad att han blev så upprörd över det jag skrivit. Förutom att jag
berättar om hela mitt yrkesliv i socialtjänsten så är det för mig som chef alltid
kritik en gåva som man måste lyssna på. Men så tycks det inte vara för Palle
Lundberg. Jag hade nog förväntat mig att man skulle förbigå detta med tystnad
eller le vänligt och säga att tycker du så.
Ragnar:
Göran jag har hört att du sagt och skrivit att du såg PART som ett exempel på
en ny diskus som kom i konflikt med tankesätt inom såväl skolans som
socialtjänstens värld. Kan du lite
tydligare förklara vad du menar med detta?
Göran: Ja detta är ett beskrivningssätt som
jag själv kommit fram till. Jag vet ingen annan som gjort en sådan analys. När
jag använder ett sådant sätt att tala så är jag starkt påverkad av Michel
Foucault, min husfilosof och hans definition av begreppet diskus. Jag menar då
att diskurs är en beskrivning av argument och tänkesätt som ofta har en lång
historia och utvecklats över lång tid och utvecklats till cementerade praktiker
och förhållningssätt. För Foucault är diskurserna alltid förbundna med makt.
När jag talade om att PART var en ny diskurs menade jag att när socialtjänsten
är involverad i ett nära samarbete med skolor genom lärare och rektorer på
basplanet och utvecklar nya arbetssätt i det direkta arbetet med barnen uppstår
en konflikt med förvaltningsledningar, eftersom det ingår i arbetssättet att
det försiggår ”ur hand i i mun” i det lokala arbetet. Chefer på högre nivåer
tappar då kontrollen över en sådan process, alltså tappar makten. Makten i en
sådan process ligger då i samspelet mellan lärare, elever och
projektmedarbetare från socialtjänsten. Ett sådant arbetssätt påverkar också
hur socialtjänsten i sin myndighetsroll skall arbeta och utmanade också makten
inom detta system. Det synsätt som Palle Lundberg och de övriga förvaltningscheferna
arbetade efter var att det skulle vara en styrning uppifrån. Medan jag trodde
på att ge uppdrag och låta processen verka. Jag menar att jag försökte tillämpa
en typ av ledning genom detta och stadsdirektören och främst utbildningsdirektören
arbetade med styrning. Om du förstår skillnaden. De var upptagna av att det var
de som skulle bestämma medan jag tyckte jag såg till att det hela skulle leda
till resultat för barnen. Det var inget självändamål för mig att personligen
bestämma. Men min kontroll var att jag blev informerad om vad som hände och
framförallt bevaka utfallet.
Ragnar:
Vad menar du med att du var återhållen med personkritik? Utövade han
påtryckningar på dig?
Göran: I den första versionen av min
berättelse om mitt arbetsliv hade jag först varit ganska uppriktig i min
recension av olika personers agerande. Palle tyckte att dessa omdömen jag
presenterade var okloka som han uttryckte det. För att inte fokus skulle
förskjutas från sakfrågan och att det skulle bli synd om de som jag lämnat
omdömen om och att jag kanske skulle bli beskylld för förtal eller att göra
personfråga av saken valde jag att rensa ut en del sådana berättelser som kunde
uppfattas som personkritik.
Ragnar: Du har haft ganska mycket kontakt med stadsdirektören
Palle Lundberg. Du berättade ju att han var mycket uppretad av din berättelse
om ditt arbete i Helsingborgs stad Han var ju ett år årets chef, hur ser du på
hans sätt att leda Helsingborgs stad?
Göran: jag
var mycket positiv till Palle när han kom. Jag trodde på hans ledarskap. Han är
ju en duktig talare och jag kände som FC ett gott stöd av honom. Han är ju till
skillnad mot sina företrädare chef för förvaltningscheferna. Han har skrivit en
bok om ledarskap och den är till stor del av provkarta på strukturer och
checklistor för en chef. Palle är nog
den mest strukturerade människa jag träffat. Ett annat ord för strukturerad
skulle också vara kontrollerande. En
positiv sida av detta är att han alltid hör av sig om man får ett mail på dagen
eller senast dagen efteråt och han kallade alltid snabbt till möte när det var
någon brännande fråga. Jag märkte dock att han inte levde upp till att vara
chef för FC. Han gav mig uppdrag för utredningen om FoU som de andra
förvaltningscheferna bortsåg från. Han ville att jag skulle kvarstanna på socialförvaltningen
och ge stöd till min efterträdare efter min avgång, utan att ha förankrat detta
tillräckligt hos henne. Han lät FC slakta det framgångsrika PART-projektet utan
att ingripa. Jag kände mig inget värd när jag inte längre var chef och det fanns
inget innehåll i att han var min chef. Han försvarade inte mig. För mig har
Palles strukturerade ledarstil inte så mycket hjärta i sig. Det blir nog så för
någon som ser sitt yrke som chef. Palle har någon gång tidigt uttryckt att det
var chef han ville bli. Jag tror man måste ha sitt hjärta i en verksamhet. Det
blir något tekniskt över ledarskapet om man inte har sin förankring i en
verksamhet. För mig är detta att vara chef ett medel och inte ett mål. Men
Palle är framförallt mycket följsam med sina politiska uppdragsgivare.
Ragnar:
Göran nu en personlig fråga. Du har slutat ditt arbete och gått i pension men
är trots detta mycket upptagen vid ditt gamla arbete och den verksamhet du
tidigare arbetat med. Har du inte fastnat i gamla oförrätter och borde du inte
gå vidare och strunta i hur dina efterföljare förvaltar ditt arv. Du kan ju
inte påverka detta längre. Är det inte självplågeri och borde du inte njuta nu
av ditt liv som pensionär. Du skulle ju kunna trösta dig med att det inte var
så illa med socialtjänsten
på din tid?
Göran: Ja det gör ont att personalen far illa
i verksamheten som jag gav så många år av mitt liv. Tyvärr tror jag att om
personalen far illa så gör klienterna det också.
Att jag inte kan släppa engagemanget för mitt
tidigare arbete kan ju vara en krisreaktion när man gått i pension. Men mest är
det inte en personlig fråga utan ett
engagemang för socialtjänsten och socialt arbete som var anledningen till att
jag en gång blev socialarbetare. Jag tror att detta engagemang ytterst är ett
politiskt engagemang för de underprivilegierade människorna i samhället. Så
länge det behövs och jag kan röra på mig kommer jag nog att fortsätta på ett
eller annat sätt att engagera mig i samhällsdebatten kring socialtjänsten. Jag
vet att jag har stöd av många socialarbetare.
Det stör mig också att min erfarenhet inte tas
till vara av kommunen – inte som fd chef utan som socialarbetare. Jag skulle
kunna vara mentor för nya socialsekreterare, i synnerhet nu när deras
arbetssituation är så pressad. Visserligen är jag mentor nu för två
socialchefer i andra kommuner och jag märker att jag inte har så mycket tid som
pensionär som man kan tro. Men jag är i grunden socialarbetare och mina tankar
går hela tiden till socialsekreterarna och hur de har det. Jag tror dock att
jag av socialsekreterarna ses som en chef och mina tidigare uppdragsgivare ser
mig också som chef. Men detta är inte min självkänsla.
Ragnar:
Inledningsvis berättade du att du snickrar fågelholkar. Varför gör det du det
och hur gör du?
Göran: För mig är naturvård viktigt. Fåglarna
är viktiga för ett rikt naturliv och många arter är hotade och allt man kan
göra för deras överlevnad är viktigt. Inte alla fåglar häckar i holk men en hel
del arter gör det. Man måste då tänka på
att de utifrån vilken art man vänder sig till skall vara av olika storlek. Inte
minst ingångshålets storlek är viktigt. Tänk på att förstärka hålet med spik
eller en ring så att hackspetten inte kan ta sig in i holken och ta ungarna.
Jag sågar till sidorna med sned vinkel och
sätter på dessa på en bräda som är längre både på undersidan och översidan. Sedan sätter jag på ett golv på holken och en
framsida med borrat håll som kan vinklas upp för att man skall kunna rengöra
holken. Sist sätter man på ett tak som
man skyddar med takpapp eller till exempel plastmatta. Jag sätter samman träbitar med kilar och
undviker skruv och spik förutom på framsidan som måste kunna vinklas upp.
På nätet finns uppgifter om storlekar. Det finns fåglar som vill ha andra typer av holkar
som sädesärla eller ugglor. Den senaste
tiden har all min tid gått åt till att ta hand om en liten hundvalp. Framöver
hoppas jag att få tid till annat också.
Ragnar:
Så kul kan du inte göra en holk till mig?
Göran: Javisst så snart jag
kommer till! Du kan väl fundera på om du ha en med 30 eller 38 millimeters hål
i holken?
