Genomlysning av socialtjänsten

Vilka faktorer har betydelse för en organisation som socialtjänsten?

Raster av faktorer som påverkar Socialtjänsten

Socialtjänsten som svarar för att ge bistånd till medborgarna är en organisation med en mångfald av uppgifter och uppdrag och är en mycket komplex konstruktion.

Det här är ett försök till analys vilka faktorer som påverkar i olika grad Socialtjänsten. Det handlar både om yttre och inre förutsättningar. Tillvägagångssättet är att lägga olika faktorer över varandra likt att belysa fotoraster för att få fram samspelet och mångfalden av olika faktorer för att få fram en helhet.

Lagstiftning

Den lagstiftning som styr Socialtjänsten är naturligtvis central faktor i sammanhanget. Först och främst är det ju socialtjänstlagen. Jag vill bara påminna om att det finns en lång historik sedan social lagstiftning tillkom. Socialtjänstlagen är en ramlag från 1982. Inslaget av ramlag har förändrats över åren och många olika regler har ”hängts på” lagtexten och jag vill nu kalla lagen en specialreglerad ramlag.

Politisk inriktning och ekonomiska förutsättningar

Politiskt valda har en väsentlig roll för socialtjänsten. Verksamheten styrs av Socialnämnden vars ledamöter utses av fullmäktige. Politikerna fattar en lång rad viktiga beslut för socialtjänsten. Beslut om att ansöka om tvångsinsatser mot enskilda med stöd av LVU och LVM och mycket annat förtjänar att nämnas. Även om Socialtjänstlagen styr vilken service och vilka skyldigheter kommunerna har, har politiska beslut stor betydelse. Det kräver mycket gott samarbete mellan professionen och de politiskt valda. En chef för Socialförvaltningen sitter löst om denne inte har förtroende hos politikerna.

Personalens delaktighet

Om personalen förstår sitt uppdrag, hur dialogen fungerar i organisationen horisontalt och vertikalt, hur pass personalen känner sig delaktig påverkar i stor utsträckning hur bra socialtjänsten kan arbeta. Det är viktigt att det finns tillit i organisationen.

Andra samhällsinstansers insatser och agerande

I ett modernt samhälle finns många myndigheter och instanser som socialtjänsten måste samarbeta med och vars agerande påverkar förutsättningarna för Socialtjänsten. Bara för att nämna några: Skolan, Sjukvården med olika verksamheter, Polisen, Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten. Om dessa myndigheter samspelar och i vilken grad man har klientperspektivet får stor betydelse för resultatet för de människor som har kontakt med myndigheterna och är i behov av samhällets stöd.

Allmänhetens inställning till socialtjänsten

Frivillighet är ett nyckelord i Socialtjänstlagen. Barnomsorg som ursprungligen var en del av socialtjänsten men som nu en del av utbildningsväsendet och Äldreomsorgen har blivit mycket efterfrågade verksamheter. Det gäller inte Individ och familjeomsorgen som ännu inte lyckats skaka av sig fattigvårdsstämpeln där människor känner skam för att de inte klarar av sina barn, inte klarar sin försörjning eller har missbruksproblem. Bara omkring 10% av den sociala barnavårdens klienter har sökt hjälp själva, resten har kommit till socialtjänsten genom anmälan. Det har ännu inte blivit naturligt att söka hjälp inom socialtjänstens IFO.

Klientproblem –volym och grad av komplexitet

Hur de problem ser ut som socialtjänstens klienter har, har naturligtvis betydelse för hur socialtjänsten skall arbeta och vilken kompetens man måste uppnå. Volymerna av människor man jobbar med har också en väsentlig betydelse. Men desto viktigare är samspelet mellan svårighetsgrad och volym. Med låg svårighetsgrad kan man hantera stora volymen medan det motsatta gäller om svårighetsgraden är hög. Hög svårighetsgrad och låg volym brukar inte heller vara ett så stort problem. Extra illa blir det om både svårighetsgraden och volymen är hög

Ökad befolkning

En yttre faktor, omvärldsfaktor, är förändringar i befolkningssammansättningen och befolkningsökning som får betydelse för Socialtjänstens förutsättningar. Vilken betydelse migrationen har är en intressant fråga.

Ekonomiska styrsystem

Socialtjänsten hämtade en hel del av de system som fanns i privata företag och i näringslivet. Det finns många namn på dessa såsom mål och ramstyrning, balanserad styrning och NMS och många andra. Uppmärksamheten med ekonomisk styrning ökade starkt från 1980-talet. Man kan se detta från olika perspektiv. Dels att ekonomin får för stor betydelse men också att utan god hushållning med skattepengarna så ingen bra verksamhet.

Organisation, arbetssätt, arbetsdelning

Omorganisationerna har under åren duggat tät i socialtjänsten. Pendeln har svängt från centralisering till decentralisering till mer av centralisering i dag. Socialtjänstlagen satte igång ett intensivt reformarbete och utveckling av socialtjänsten vad gäller arbetssätt och metoder. Hur det mänskliga samspelet är i en organisation, vad gäller dialog, förståelse för sin uppgift och delaktighet, har nog större betydelse än den formella organisationsstrukturen.

Lokalisering i förhållande till medborgarna

En Socialförvaltning eller kommundels eller stadsdelsförvaltningar har varit frågan i de större kommunerna. Många har provat decentraliserade lokaliseringsformer men återgått till mer centraliserade. Min erfarenhet är att det har en positiv betydelse för mötet med klienter och brukare att man finns nära i öppna lokalformer.

Ledarskap –typ och skicklighet

Fram på 70-talet var personalen mycket ämbetsmän , även cheferna. Sedan har man också här tagit intryck av näringslivet och tagit efter mycket i hur de där arbetar med ledarskap. Ledarskapsutveckling och chefsutbildningarna har varit mycket förekommande i socialtjänsten.

Kultur och värdegrund – samverkan och konflikter

Den kultur som finns i en organisation har naturligtvis stor betydelse för hur väl organisationen fungerar och löser sin uppgift. Det har ju att göra med vilka resurser verksamheten tilldelas men i hög grad hur organisationens leds. Det är nog snarast en självklarhet att verksamheten fungerar bäst om personalen trivs, känner engagemang och upplever delaktighet i sitt arbete och i sin verksamhet.

Personalbemanning

Det torde vara en självklarhet betydelsen att en verksamhet har en bemanning vad gäller antal och kompetens som stämmer med de uppgifter man har att lösa. Men det är inget mekaniskt samband. Graden av engagemang och motivation hos personalen kan kompensera brister i volym.

Lönesättning

Personal behöver en god ersättning för sitt arbete. Socialarbetare är lågt lönesatta. Arbetsgivaren kan dock skatta sig lycklig att lön inte har varit den viktigaste drivkraften att man valt detta yrke. Men kanske är de tiderna över.

Arbetsmiljö

En god arbetsmiljö är viktig för personal inom socialtjänsten. Det är en rad faktorer som skapar en god arbetsmiljö. Egentligen allt det som jag tidigare har talat om här ovan.

Stödsystem

Med stödsystem menar man olika former av stöd till den personal som möter brukarna. Det handlar om olika administrativa faktorer som skrivhjälp, beställning av material och resor, fordon, telefonservice, IT och datorservice, dokumentationssystem och mycket annat. Sådant stöd har stor betydelse liksom frånvaron av detsamma.

Dokumentationssystem

Med detta menar jag de elektroniska system personalen dokumenterar sitt arbete.

Procapita är ett sådant system där socialsekreterarna i många kommuner dokumenterar utredningar och sina insatser. Om dessa system utgör ett stöd eller belastning råder det delade uppfattningar om.

Forskning och kunskapsbasering

Traditionellt har samhällets sociala insatser styrts av politiska syften som inte har handlat om att hjälpa människor utan mer om makt och kontroll av avvikande beteende. Ännu idag är inte socialtjänsten särskilt kunskapsbaserad och grundad på forskning. Detta är ett gigantiskt utvecklingsområde.

Medias förmedlade bild av socialtjänsten

Allmänhetens bild av socialtjänsten styrs i hög grad av den bild som förmedlas av media. Vanligtvis är det någon form av missförhållande eller misstag som uppmärksammas och utan tvekan är inte hela socialtjänsten med många mycket positiva verksamheter synlig. Av undersökningar vet vi att de som haft kontakt med socialtjänsten är mer positiva än de som inte haft det.

Vart leder detta?

Om man lägger detta raster över socialtjänsten i en specifik kommun tror jag olika mönster framträder både vad gäller förtjänster och brister. Man kan ha detta till att få en tydligare bild av vad vi verkligen är bra på och vad vi behöver förändra och utveckla. Ofta har man angripit sina problem utan att ha gjort en ordentlig analys vad problemet är och tillgripit standardlösningen att omorganisera eller byta chefen. Sedan skall man inte glömma att vad man än gör så är kommunikation och information grundläggande för alla organisationer. Kommunikation är 70% av ledarskapet!

Detta är en reflektion och ingen färdig analys eller program för verksamhetsutveckling.

Lämna gärna synpunkter på mina reflektioner.

Glad påsk

Glad påsk önskas alla läsare av bloggen

Ett iskallt stråk drog in över Europa

Det drog in ett iskallt stråk i vinden idag när vi fick veta om ytterligare ett attentat i Europa. Mer än trettio människor dödades av bomber i Bryssel. Ett attentat som drabbar oskyldiga människor kan aldrig försvaras. Den här typen av dåd har vi fått höra om från Irak andra delar av österlandet, men de blir mer verkliga tydligen ju närmare det kommer oss.   

Västerlandet har förbrutit sig mot resten av världen men urskillningslösa vansinnesdåd kommer inte att leda framåt i mänsklighetens utveckling, kanske förebåda dess undergång. Jag hade tänkt att lägga ut en annan text idag om socialtjänsten, men det får vänta till en annan dag. Det känns för futtigt en dag som denna.
Men det känns lämpligt att citera Tegnér idag:

Väl formar den starke med svärdet sin värld,
väl flyga som örnar hans rykten;
men någon gång brytes det vandrande svärd,
och örnarne fällas i flykten.
Vad våldet må skapa är vanskligt och kort,

det dör som en stormvind i öcknen bort.

Är offentliga organisationer i kris?

Jag har inte varit uppkopplad den senaste veckan. Omgiven av granskog tunga av snö belysta av en låg sol har jag åkt längdskidor i Orsa Grönklitt. Nej jag åker inte Wasaloppet. Jag vet inte hur många gånger jag har fått svara nej på frågan om jag skall åka Wasaloppet.  Nio mil är för mycket för mig och alldeles för trångt i spåret. När man ser starten av Vasaloppet inser man att människan är en gruppvarelse.  För mig är det mycket mer rogivande att åka mer eller mindre ensam genom en skog än att trängas med tusentals människor.  Eftersom jag inte varit uppkopplad har det fått bli en paus i bloggandet. 

Jag tänker att det som jag bloggar om och som upptar mina tankar ofta är det som är problem i samhället. Jag har nog svårt att roa mig med enklare saker.  Jag skriver inte om vad jag äter, hur jag klär mig, vilken musik jag lyssnar på och mycket annat som de flesta bloggare skriver om. För mig är det viktigt att förstå de sammanhang jag finns i, inte minst hur samhället fungerar. Det blir ganska allvarliga saker. Det skulle kunna vara mer humor i mina texter måhända.

En fråga som jag funderat på nu är om offentliga organisationer genomgår en kris just nu? Några exempel.

Socialförvaltningen i Helsingborg är ofta föremål för HDs uppmärksamhet för olika misshälligheter, i synnerhet inom den sociala barnavården. Detta är inte typiskt för bara Helsingborg utan det finns problem i många kommuner. Det finns kanske ett samband med flyktingmottagningen, men det är nog inte hela sanningen.

I Klippan som jag jobbat i har man nu ansett sig tvungna att köpa ut den andre socialchefen på lite mer än två år.  Klippan har drabbats av ett stort underskott på socialförvaltningen och nu saknar man två av tre toppchefer.

Händelserna kring skandalen kring Macchiarini på Karolinska institutet sätter kanske fingret på en kris inom forskningen. Överhuvudtaget så är min erfarenhet inom det sociala området att man kan fråga sig om forskning bedrivs för universitetens behov eller forskarnas inte för samhällsnyttan. 

Polisen har centraliserats till en myndighet i hela landet. Omorganisationen har utstått mycket kritik av sin personal. Många poliser är mycket uppgivna. Kanske har politikerna gått i fällan att centralisering är lösningen på problem i en organisation. Sedan är det påfallande att politiken ofta ser polisen som lösningen och lägger på en massa arbetsuppgifter. Poliser får ta en massa skit i mötet med medborgare drift.

Centralisering verkar vara en trend i många organisationer. Samma tendens finns i Helsingborgs kommun. På 80-90-talen var tendensen decentralisering men nu ser vi nog att pendeln svängt i motsatt riktning.

Sjukvården är på många håll i kris. Inte minst akutsjukvården, nu senast uppmärksammat i Helsingborg.

Även om behov av samhällsinsatser nog alltid tenderar att vara större än tillgång och resurser, så verkar krisen inte bara höra ihop med detta. Sverige har en god ekonomi och vi borde ha goda förutsättningar att svara för en bra välfärd.

 

Ett uppenbart problem är att många kommuner är för små för att leva upp till sitt lagliga ansvar. I alla fall blir servicen mycket olika i stora respektive små kommuner. Det slog mig när Klippan tvingas lägga ned sin enda träffpunkt medan Helsingborg har 17 träffpunkter. Helsingborg har råd att ha bättre service.   För eller senare måste man göra något åt kommunorganisationen tror jag.

Jag har en hypotes att centraliseringen - tillsammans med en rad andra faktorer - har betydelse för krisen. Om en hel organisation känner sig delaktig och personal längst ut tar stort ansvar då löser man sina uppgifter mycket bättre. Poliser, socialsekreterare och sjukvårdspersonal känner i dagens läge sig inte alltid delaktiga men får ändå ta tunga smällar i sitt arbete. Ledningar upplevs som sitta i Babels torn ganska avskilda från sin personal. På regional nivå diskuteras nu att göra större regioner. Stordrift som innebär centralisering som kan vara samma fälla som polisen gått i?

Hur som helst den här bloggen har inte för avsikt att ge de absoluta svaren utan är tankar och reflektioner som har syfte att öka förståelsen inför för en svårgripbar samtid.

Frågor man kan ställa är om hela det här problemet har att göra med att den kapitalistiska nyliberalismen äter upp samhällsandan som skapar mer av konkurrens än samverkan och samarbete i samhället?

Göran Greider har skrivet en bok som heter Den solidariska genen som diskuterar om människan som socialdarwinisterna menar är egoistisk och inställd på konkurrens för sin överlevnad eller om hon är altruistisk. Det är en intressant fråga vilken betydelse den underliggande nyliberala strömningen som nu pågått i mer än trettio år haft för samhällsutvecklingen och i det här fallet för den offentliga välfärden?  Margret Thatcher, jämte Ronald Reagan arkitekten bakom den nyliberala attacken, lär vid något tillfälle sagt att det inte finns något samhälle bara individer och familjer. Smaka på det och tänk på vilka konsekvenser ett sådant synsätt får. 

 Jag uppskattar om du lämnar kommentarer till mina reflektioner, antingen att du håller med, inte håller med, blir provocerad eller bara tänker vidare utifrån det jag tänkt.