Om att stänga inne eller stänga ute

Nyligen firades jubileet av murens fall i Berlin. Muren som uppfördes 1961 och kallades den antifascistiska skyddsvallen i DDR-retorik. Den förhatliga symbolen för ett odemokratiskt samhällssystem har i idag fått en pendang, en ny typ av murar byggs. Inte för att stänga människor inne, utan för att stänga människor ute. I Israel byggs murar för att stänga ute palestinier från Israel. Donald Trump presidentkandidat i USA vill bygga en mur mot México för att stoppa den illegala invandringen. Det är inte ens svårt skriker han till sina hänförda fans! Massor av tacktråd och stängsel gick åt när Ungen nyligen stängde sin gräns för att stoppa flyktingar. I Sverige svängde vi på en femöring och införde gränskontroller för att begränsa invandringen.

En gång i tiden spärrades människor i Sverige in om de var missbrukare, psykiskt sjuka, allmänt försumliga eller bara lösdrivare på asyler och anstalter. Den sociala kontrollen var rigorös. Av moralisk och praktiska skäl var kontrollen stark. På ett sätt kan man säga att när man stänger inne människor tänker de som stänger in vanligtvis att man behöver dessa människor, om inte annat för deras arbetsresultat. När man stänger ute invandrare och flyktingar är det tydligt att dessa människor inte behövs och på ett sätt förlorar sitt. människovärde.    

Men allt detta är exempel på sociala utestängningsmekanismer som historien varit så full av. Om så varit befästningsvallar runt städer eller länder som den kinesiska muren eller murar runt judiska getton under det andra världskriget. I en del länder bygger man så kallade gated community. Många hus och villor har höga murar eller stängsel. Det ligger tydligen för människan att skydda och avgränsa sig själv eller sin egendom.

  

Jag tänker också på hur Michel Foucault beskrev dessa utestängsmekanismer under i behandlingen av de vansinniga den klassiska epoken i sin bok Vansinnets historia. De vansinniga stängdes ute under medeltiden från städerna och förpassades till de byar de spetälska hade bott i tidigare. Eller så passade man på att dumpa en icke önskad individ på en av de många pråmar som trafikerade Europas floder.

I det samhälle som präglas av avreglering och liberal ekonomi stänger vi mer ute människor än stänger in dem. Hemlösa och tiggare är många fler idag än de var när jag var ung för 40 år sedan. Psykiskt sjuka som spärrades in tidigare är idag mer ute i samhället och deras känslighet gör att de ofta hamnar i missbruk.  

Vi har idag ett rikare samhälle än vi hade den gången men samhället har inte gått framåt tycker jag! Skillnaden mellan rika och fattiga är större. Murar behövs i samhällen med sociala konflikter inte minst när egendom är ojämnt fördelat. År 2016 har vi fortfarande långt till en värld där alla människor är en del av samhällsgemenskapen. 

Jag uppskattar om du lämnar kommentarer till mina reflektioner, antingen att du håller med, inte håller med, blir provocerad eller bara tänker vidare utifrån det jag tänkt.