Hanteringen av betygssystem i Sverige har löjes skimmer över sig

För något år sedan infördes ett nytt betygssystem i Sveriges skolor. Detta system har fått utstå mycket kritik och nu skall man göra vissa förändringar.

För en person som jag som är över 60 år gammal är detta det fjärde betygssystemet i min livstid. När jag började skolan hade vi bokstavsbetygen som gick från A till C.

Sedan när jag gick i fjärde klass tror jag det var så infördes sifferbetyg med skalan 1-5 , där 5 var bäst och 1 sämst. Därefter kom systemet med godkänd och väl godkänd. Och nu är vi tillbaka på ett bokstavsbetyg fast nu med skalan A-F.

När jag började skolan fick man betyg från första klass. Betyg i ordning och uppförande ingick. Vad jag vet så får man inte betyg förrän i klass 6 nuförtiden.

Själv fick jag smaka på betygssättningens kärva budskap efter avslutad första klass där läraren under rubriken anmärkning noterade: Godkännes icke i räkning och i skrivning och språklära. Notera att icke var understrukit. Vidare framhöll lärarinnan att: Göran bör öva sig flitigt i läsning och skrivning för att kunna följa med i 2 andra klass. Underhand föreslog hon att jag skulle gå om första klass. Mina föräldrar motsatte sig detta. Hela sommaren som jag läste ”flitigt” hade jag en klump i magen.  Nåväl jag tog mig och kunde gå ut socialhögskolan och slutade mitt arbetsliv som socialchef. Men den brutala feedbacken till en skolomogen lärjunge sitter fortfarande som en tagg i mig. Egentligen är det ett ursinne och en knuten näve mot en orättvisa!

Så hur man bedömer barn i skolan och hur man betygsätter är viktigt och kanske avgörande. Men uppmärksamheten kring betygsättning är lite löjeväckande. Ibland får man intrycket att politiker tror att det är en exakt vetenskap detta med betyg. Kan man ha förtroende för de som varit ansvariga för hela den här cirkusen kring betyg, egentligen sedan 50 år tillbaka?

I dagens utbildningsväsende betonas mycket av konkursens och man sätter press på barnen att de skall prestera under kort tid. Det humanistiska bildningsidealet står lågt i kurs menar jag och risken finns att man utbildar bara teknokrater och strukturfascister. Begreppet bildning står inte så högt i kurs!