Människor tar för sig på andras kostnad i ett liberalt borgerligt samhälle

Ulf Carlsson har den 21 augusti på min mening i Helsingborgs Dagblad skrivit en bitvis underhållande betraktelse över moralen trafiken och jag skickade in en insändare till tidningen.

Ulf Carlsson naglade fast 30 åriga kvinnor som problem i trafiken  och vän av ordning undrade  vilka belägg han har detta svinhugg. I min värld är det män - särskilt unga män - som genom äventyrligt beteende är problemet i trafiken utsätter många för fara. Det är många som inte borde ha körkort!

Beroende på vilken position man har i trafiken, om man är bilist, cyklist eller gångtrafikant, betraktar man nog problemen. Ett stort Problem är nog att det blir allt fler bilar i trafiken.  Men det är ute på landsvägarna det stora problemet finns. Det är där människor dör ofta orsakat av den stora bristen på respekt för hastighetsbegränsningar, vansinneskörningar och inte minst på att enormt många bilister inte håller avstånden till framförvarande trafikanter.

Man kan se uppträdandet i trafiken som ett konkret exempel på hur vi samarbetar och samspelar i samhället. I ett samhälle som betonar vikten av individens frihet tar människor för sig och struntar i att det blir på andras bekostnad. Det individualistiska samhällsprojektet vi lever i löser upp samhällsandan. Detta är egentligen en politisk kritik mot det borgliga samhället men jag nöjde mig att stanna vid en allmän formulering för att få in insändaren. Jag har en känsla att sedan Sydsvenskan tog över HD har den liberala vinklingen och styrningen av tidningen ökat. Jag har fått de flesta av mina insändare refuserade det senaste året. Det har aldrig hänt tidigare då jag inte kan minnas att inte mina insändare tagits in.   

 Jag avslutade min insändare med detta positiva budskap: I trafiken har vi inga rättigheter bara skyldigheter och det blir bäst om vi visar medkänsla och hänsyn till våra medtrafikanter. Vi kan alla visa lite mer vänlighet i trafiken. När bilister stannar för mig när jag ska gå eller cyklar över en väg så tackar jag alltid genom att vinka. När jag själv stannar med bil så är det inte många som gör som jag. Detta är något man alltid kan börja med i vårt stressade samhälle.