Reflektioner över Futurismens tankar i dagens värld

Jag är nog inte en särskilt trendig person, verken vad gäller idéer och särskilt inte vad gäller kläder. Tvärtom försöker jag att inte vara trendig och haka på det som är aktuellt just nu. Jag tror nämligen att många människor av sociala skäl hakar på det som andra verkar haka på just nu. Människor är sociala varelser och trivs inte att vara ensamma. Om man som jag varit ett ensambarn har man från tidigt vant sig vid att vara ensam och tänka i sina egna cirklar. Risken är förstås att man blir alltid väldigt ensam. Jag är också en drömmare men som är nyfiken att förstå världen och utforska hur verkligheten egentligen är och då måste man tänka självständigt. Naturligtvis lyckas jag inte med det alltid eller ens ofta, men jag har den ambitionen.   

Jag har annars skrivit en debattartikel om socialtjänstens kris som kommer att publiceras så vitt jag förstår nu på söndag 31 maj  i Helsingborgs Dagblad på debattsidan som kallas aktuella frågor. 

Det jag tänker reflektera över nu är inget som jag hört talas om på mycket länge. Jag tänker skriva lite om Futurismens aktualitet i vår tid. Jag kom detta tema på spåren när jag läste Werner Aspenströms bok Motsägelser.

I svallvågen efter första världskrigets fruktansvärda och meningslösa katastrof tog samhällsutvecklingen en ny vändning i synnerhet i Europa. Kejsardömen föll som korthus och den ryska revolutionen skakade om världskapitalismen i sina grundvalar. Utan kriget hade nog verken den ryska revolutionen eller Hitlers tredje rike blivit verklighet.

Inom kulturen såg ett antal radikala riktningar dagens ljus. Jag är inte man att på något fullständigt sätt belysa hela den utveckling som tog fart efter kriget. Jag kan bara nämna Dadaismen och Futurismen.

Om Dadaismen kan man bara säga att den var en avantgardistisk konstriktning som sågs som en protest mot kulturens inlämande i något som brukar benämnas som den sociala hierarkin. En revolutionär riktning som var ett uppfriskande brott med den borgliga kulturen som skapade nya perspektiv i konst och samhällsliv genom sina provokationer.  Något jag uppfattar som progressivt. Men nog om Dadaismen. Man kan läsa om detta i Bengt Holmqvists bok om den moderna litteraturen.

Vad gäller Futurismen där det betydligt mer problematiskt. Frontfiguren i Futurismen var Filippo Tommaso Marinetti som skrev det som brukar benämnas det Futuristiska manifestet som jag i sammandrag citerar här nedan.

1.    Vi vill besjunga kärleken till faran, förtrogenheten med energin och oförvägenheten.

2.    Mod, djärvhet och uppror skall bli grundelement i vår poesi.

3.    Litteraturen har hittills förhärligat den tankfulla stillheten, kärleksruset och sömnen. Vi vill förhärliga den aggressiva rörelsen, den febriga sömnlösheten, språnget, saltomortalen, örfilen och smockan.

4.    Vi förklarar att världens härlighet berikats med en ny skönhet: fartens skönhet. En racerbil med motorhuven prydd med stora tuber som liknar ormar med explosiv andedräkt...en rytande automobil som verkar driven av en kulspruta är vackrare än Nike från Samothrake.

5.    Vi vill besjunga människan vid ratten, vars stång tycks gå tvärs igenom jorden, som även den har full tävlingsfart i sin omloppsbana.

6.    Poeten måste med hetta, överdåd och generositet hänge sig åt att stimulera naturelementens entusiastiska intensitet.

7.    Det finns ingen skönhet utom i kampen. Inget verk som inte har en aggressiv karaktär kan vara ett mästerverk. Poesin bör uppfattas som en våldsam attack mot de okända krafterna, för att tvinga dem att underkasta sig människan.

8.    Vi befinner oss på seklernas yttersta udde! Varför skulle vi se tillbaka när vi vill slå in de hemlighetsfulla portarna till de Omöjliga? Tiden och Rummet dog i går. Vi lever redan i det absoluta, eftersom vi redan har skapat den eviga och överallt närvarande.

9.    Vi vill förhärliga kriget - världens enda hygien - militarismen hastigheten, patriotismen, anarkistens destruktiva handling, de sköna idéer för vilka man dör samt föraktet för kvinnan.

10. Vi vill förstöra museerna, biblioteken, akademier, av alla slag och bekämpa moralism, feminism och varje opportunistisk eller utilitarisk feghet.

11. Vi kommer att besjunga de stora folkmassorna, hetsade av arbete, nöjen eller uppror.

Jag tror inte du blir förvånad att Marinetti blev en hängiven fascist, trogen fascismen även efter Mussolinis fall. Detta manifest inspirerade nog fascismen och passade den som hand i handsken. Det är ett program för extremism som jag ser det.

Det är intressant att se att dessa idéer faktiskt har aktualitet i nutid, trots att det är hundra år sedan de såg dagens ljus. Manifestet hyllar faran och aggressiviteten och den feberaktiga kampen mot framtiden och bekämpar allt som varit i det förflutna. Museer och bibliotek, akademier skall förgöras. Det värsta uttrycks i tes nummer 9. Som förhärligar kriget och föraktar kvinnan.  Tänk bara på vad den islamistiska rörelsen IS står i dag. Exakt detta som är krig, våld och kvinnoförakt. Det är också skrämmande att se att IS står exakt för samma som Futurismen när det gäller historia och museer. De har förgjort massor av historiska monument i mellanöstern. Det var destruktiva idéer på 30–40-tal och är samma idag.

Tes nummer 8 talar om att bara se framåt och inte bakåt. Detta tycker jag präglar mycket av dagens samhällsliv. Det finns mycket av en ungdomskultur som är ohistorisk, bland annat förhärligandet av sociala medier. Jag tror att om man inte väger in det förflutna och historien då kan man inte skapa en bra framtid. Om man bara ser framåt kommer man att göra om alla misstag våra förfäder gjorde. Det blir en vansinnig och halsstarrig framfart mot en väntande undergång.