Låt hela vårt glesbefolkade land leva

Den här artikeln skickade jag idag till Min mening i Helsingborgs Dagblad. 
Jag har skickat en liknande för en tid sedan men den kom inte in.  Denna är något omskriven.

Jag känner stor sympati med Ingvor Sabina Le John när  hon den 7 september skriver på min mening om att staden blir ett fängelse när  din själ skriker efter naturen och tystnaden. För en tid sedan åkte vi genom en liten by i Småland som heter Trällebo i Tingsryds kommun. Det var en ödslig känsla som härskade där. Hälften av husen verkade stå tomma. Ni som åkt bussen mellan Voullerim och Boden, bygden som såg Jokkmokks-Jocke föddas, kan nog hålla med mig att man inte ser många spår efter bebyggelse. Sverige är ett glesbefolkat land och blir allt mer glesbefolkat. Folk dras till städerna för där finns jobben, men inte alltid bostäderna. Bostadsbyggandet har inte hängt med i svängarna och många tvingas ta stora lån för att kunna få ett boende. Särskilt absurd är situationen i Stockholm. I storstädernas förorter skapas onaturliga livsmiljöer som blir drivhus för sociala problem med kriminalitet och utanförskap där skottlossning, bilbränder och stenkastning mot utryckningsfordon blir särskilt uppmärksammade. 

I Helsingborg är det också stor brist på bostäder. Här talar man om förtätning och man diskuterar på allvar att ta nästan alla stadens koloniområden i anspråk för byggande. Ett angrepp på enkelt folks möjligheter till trädgård och rekreation.

Idag talas det bara om bostadsbristen och behovet att öka byggandet när befolkningen genom bland annat invandring ökar kraftigt. Det talas tyst om regionalpolitik och stöd till glesbygden.  Sverige är ett glesbefolkat land och här kan bo fler än de 9 miljoner som nu bor här.  Totalt sett råder knappast bostadsbrist om människor fick möjlighet att bo och arbeta på vår vidsträckta landsbygd.  

Så vitt jag vet har vårt grannland Norge en stödpolitik som möjliggör att människor kan bo i hela landet, även i mycket ödsliga och otillgängliga delar.

Detta kunde kanske vara en lösning på mycket om vi det forna folkhemmet inte fortsätter att surfa på den marknadsliberala vågorna. Människorna mår inte bra i de urbana livsmiljöerna! Vi mår mycket bättre tror jag med större närhet till naturen