tisdag 24 mars 2015

Omkring tiggarna i Helsingborg





Det sitter en tiggare utanför ICA.  En kvinna lägger en peng till honom. Förbi går två äldre damer. Den ena säger när hon ser detta: jag lägger inte en krona, de kan åka hem där de kommer ifrån! Det är inte precis som i dikten: Omkring tiggaren från Luossa satt allt folket i en ring och vid lägerelden hörde de hans sång…

Tiggarna som ofta benämns eu-emigranter framkallar hos en del människor vrede och stark irritation. En del tror att det är maffian eller något organiserat som ligger bakom tiggeriet. Vid flera tillfällen har deras enkla tältläger bränts ned i Helsingborg och annat håll.  Jag funderade på anledningen till att många blir så provocerade.  I vår kultur finns två socialpolitiska traditioner, starkt påverkade av den protestantiska etiken. I det som man brukar kalla det gamla bondesamhället måste man ha tillstånd av socknen för att man skulle få tigga.  Jag har läst en berättelse från en fattig socken i Småland. Svälten låg aldrig långt borta och ett stort problem var rovdjursangrepp på djuren, särskilt vargen. Detta kanske också förklarar det obefogade och överdrivna varghatet som i våra dagar finns i vårt land.  Socknen organiserade vargjakt och alla måste delta i detta. Med denna pressade livssituation är det inte svårt att förstå att i en fattig byggd rådde normen att den som inte arbetade skulle inte heller få äta.  I modern tid har synsättet att fattiga inte är skuld till sitt problem utan har rätt till hjälp. Men då är det i ett annat samhälle där matöverskottet är så stort att det inte är något hot för samhällets överlevnad att någon inte bidrar med arbete. Jag tror att vreden mot tiggare har den gamla grunden att man uppfattar tiggeri som parasitärt, kanske ett styng av dåligt samvete och rädsla för att detta de skulle kunna drabba även oss finns med.  Men det handlar nog mest om att begära att få något utan motprestation. Attityden till gatumusikanter är nog inte alls så negativ. Då får man något för pengarna man lägger. Att det sedan inte kan inbringa någon större förtjänst att tigga och att det måste vara avskyvärt att sitta hela dagarna i alla väder och sova över i enkla vindskydd, borde vara nästa tanke, efter det man känt irritation.

Så vitt jag vet är tiggarna vanligtvis Romer från Rumänien. Att det är Romer kan ju också påverka attityderna till tiggarna. Att man uppfattar att det finns en organisation bakom tiggeriet verkar ha att göra med att man kommer från samma byar och att det då är naturligt att samarbeta om var man skall sitta och tigga och kanske också om hur man fördelar förtjänsterna. Det är ju inte så konstigt. Det som gynnat människan under hennes hela existens är hennes förmåga att samarbeta i de grupper hon tillhör.

Frågan om tiggeriet blir en besvärlig socialpolitisk provokation, inte bara i Sverige men i många länder. Förbud mot tiggeri har diskuterats, bland annat i Norge. I Sverige hade vi en gång en lösdriverilag som gjorde det olagligt att inte bara tigga utan också att leva utanför samhället. Människor kunde bli inspärrade på grund av att de inte ärligen försörjde sig.  Jag minns också att det som då kallades Zigenare, som nu är Romer, i min barndom var nomader och inte fick stanna i en kommun mer än tre veckor. På hösten, när badgästerna åkt hem, kom de till Råå Campingplats med sina vagnar och sina stora röd och vitrandiga tält. Vi barn gick dit och tittade nyfiket. Inne i de stora tälten låg det tjockt med bolster. Om detta liv berättade Katarina Taikon i sina böcker om Katitzi, som nu håller på att ges ut på nytt. Det är inte så länge sedan Romerna behandlats som parias i vårt samhälle. Vad jag förstår är Romerna starkt diskriminerade och bottenlöst fattiga i länder som Rumänien. Problemet med tiggarna är naturligtvis fattigdom men också ett romskt problem, som handlar om utanförskap och diskriminering.

Det är naturligtvis svårt att se en snabb lösning på problemet.  Men om vi nu har EU borde unionen agera så att alla medborgare är i sitt land garanterade en grundläggande försörjning. Men den liberala ekonomiska politik som tillämpas blir en effekt av avregleringen och att människor inte spärras in om de inte som man längre tillbaka sa ärligen försörjer sig, att människor exkluderas. Den hemlöshet vi själv har i Sverige ha samma grundorsaker. Europa är i ekonomisk kris och så långe det är så kommer nog fattigdomen bestå, säkert i synnerhet för Romerna. Nya EU-projekt är visst på gång. Återstår att se vad det ger. I Helsingborg är  visst ett boende på gång. Det är humant men löser förstås inte problemet. 
Min vision är att vi måste ha ett inkluderande samhälle där alla människor har en plats och blir rättvist behandlade. Det har vi inte i Europa idag, utan vi har en liberal politik som bär fascismen i sitt sköte.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar