En reflektion om exkludering och inkludering

I en artikel om folkmordet som serbiska nationalister genomförde i den Bosniska staden Srebrenica för nu tjugo år sedan diskuterar Per Svensson i HD 11. 7 15 frågeställningen om det finns kategorier som stat, nation eller partier med anledning att brotten begicks i den serbiska gruppens namn:

”Det är alltid individer som fattar beslut eller undviker att fatta beslut, agerar eller undviker att agera. Kollektiva subjekt är i viss mån alltid fiktiva. De finns egentligen inte. När vi talar om regeringen, partiet, landet eller folket handlar det egentligen om ett större eller mindre antal personer med ansikten och namn.”

Består då samhället av x antal individer och existerar inte  grupp och kollektiva fenomen? Per Svensson skriver i en tidning som är oberoende liberal och torgför en liberal världsåskådning som väl till väsentlig del handlar om individens frihet. Liberalismen är det politiska uttrycket för kapitalism.

Om liberalerna bara ser individerna har vänstern sett klassen, gruppen, partiet och de sociala strukturerna. Detta drevs till sin spets i Sovjetunionens försök att omgestalta samhället och utplåna samhällsklasserna. Individen var då inte mycket värd i Sovjetsamhället, särskilt inte om man inte var proletär.  Det viktigaste blev att skapa strukturer för det kommunistiska samhället. Där bolsjevikerna missade individerna missar ofta liberalerna samhället och de sociala strukturerna och individualiserar samhället med bland annat en sådan analys som Per Svenssons.  Men ställer man frågan om det finns individer och om det finns samhälle, land, folk, partier skulle de flesta svara att det finns både ock. Men den sociala praktiken blir ändå att man landar i mer eller mindre åt det ena eller andra hållet.

Men Per Svenssons artikel är intressant som en berättelse om hur grupper, länder och nationer skapas genom exkludering av oönskade. Serberna kallade ofta de bosniska muslimerna för turkar, för att markera att det var skillnad. Detta är en intressant och mycket vanlig mekanism.  Foucault talar helt kort om detta i en föreläsning att vi ”indirekt har skapat oss själva genom att utesluta andra: brottslingar, sinnessjuka och så vidare.” ( Politisk individteknologi, Diskursernas kamp s 294) I sina böcker om de vansinniga och brottslingar beskriver han tydligt dessa processer med ord som exkludering, utestängning, förvisning, uteslutning, avskiljande och många andra synonymer.

Nationalism i sina extrema former är otäcka exempel av exkludering. Sverigedemokraterna är ett sådant otäckt exempel när Björn Söder exkluderar samerna från svenskarna.

Världen och inte minst Europa har upplevt för mycket av etniska konflikter. Vi är alla i grunden ganska lika som människor och det är dags för lite mer av inkludering i världen. Men denna inkludering blir nog först möjlig när mänskligheten avskaffat kapitalismen och infört en ekonomi som gagnar alla människor och inte skapar skillnader mellan rika och fattiga!