Jag har haft den här bloggen sedan slutet av
år 2013. Under den här tiden har jag skrivit hittills 184 artiklar. Sammanlagt har det förekommit nästan 8000
visningar Det är inte särskilt mycket på så lång tid. De som bloggar om mat,
smink och kläder har nog lika många på en dag! Mitt tema är att verka för
social rättvisa och då har det handlat både om socialtjänst frågor men även en
del andra mer allmänna och politiska teman. Jag skriver vad faller mig in. Jag
tar egentligen inga andra hänsyn än att inte begå brott, t.ex. att förtala
någon. Där har jag fått slå knut på mig några gånger, det medges.
Vad har då lockat flest läsare av det jag
skrivit? Utan konkurrens är det min berättelse om mitt arbetsliv som haft flest
läsare. Därefter kommer en text som jag kallade Reflektioner om begreppet
strukturfascism. Denna text har oväntat många läsare varje vecka. Tydligen slog
detta tema ann till något i tiden. Sedan
har många läst ett av mina samtal med Ragnar Tallbark där jag berättar om hur
jag ser på socialtjänsten i Helsingborg.
Väldigt många läste också texten med den tvetydliga titeln Personal i
Helsingborg gör uppror! Texten socialt
arbete och ledarskap har också lockat många läsare. Kanske inte så konstigt
eftersom jag menar att ledarskapet i kommunen är det grundläggande problemet
oaktat alla omvärldsfaktorer som påverkar förutsättningarna för kommunal
verksamhet.
Artiklarna om BBIC och Preventivt arbete
tillsammans (PART) har också haft många läsare. Utbildningsdirektören Ing-Marie
Rundwalls likvidering av PART är en betydande skandal i Helsingborgs kommun.
Politiker som hyllat projektet såg på när Rundwall gjorde sitt lustmord på
PART. Jag undrar fortfarande varför.
Det gemensamma för dessa artiklar är att de
behandlar frågor på ett eller annat sätt som har att göra med
socialförvaltningen eller socialtjänsten i allmänhet i Helsingborg. Jag skulle
dock önska att jag fått lite mer kommentarer på mina artiklar. Man kan ju
kommentera helt anonymt.
Naturligtvis ställer jag mig ofta frågan varför
jag håller på med det här. Jag har ju slutat min anställning i socialtjänsten.
För mig följde inte intresse för socialt arbete och socialpolitik alls med min
anställning i kommunen. Detta intresse fanns långt innan jag blev socionom och
är nog egentligen ett samhällsintresse och ett intresse för hur samhället
styrs. När man är anställd är man ju mer eller mindre lojal med sin
arbetsgivare. Nu kan jag vara helt oberoende och säga vad jag vill. Att sitta
vid sidan har också öppnat mina ögon och gjort att jag fått en djupare
förståelse för hur samhället fungerar. Intresset för sociala frågor kan jag nog
aldrig släppa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar